Periodiska systemet grupper och perioder

Ett block är en familj av angränsande grupper. Dessa områden får sina namn från atomernas elektronskal. Det finns fyra block: s -, p -, d - och f-blocket. Grundämnena kan även delas in och grupperas på andra sätt. Några sådana indelningar som ofta ritas in det periodiska systemet är övergångsmetaller och metalloider. Det finns även mer inofficiella indelningar såsom platinagruppen och ädelmetallerna. De tidigaste försöken att ordna och gruppera grundämnena gjordes utan någon kunskap om atomernas uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt och deras kemiska egenskaper och fann på talet flera grupper av tre likartade ämnen, där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och hade en atomvikt som låg mitt emellan de övrigas. Han kallade dessa för triader. Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt som en oväsentlig kuriositet, vad vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar för ett "naket faktum", men när nya och riktigare uppgifter om olika ämnens atomvikter blev kända under talet , intresserade sig olika forskare för nya samband mellan atomvikter och kemiska egenskaper.

Navigeringsmeny

År uppställde den brittiske kemisten John Newlands en tabell med 62 av de då 63 kända grundämnena, ordnade efter stigande atomvikt. Tabellen visade att ämnen med liknande egenskaper återkom med en periodicitet av 7 eller 14 ämnen ädelgaserna var ännu inte upptäckta , ungefär som oktaver i musiken. Slutligen sammanställde ryssen Dmitrij Mendelejev och tysken Lothar Meyer oberoende av varandra tabeller med horisontella perioder och vertikala grupper, på samma sätt som vi nu är vana att visa systemet. Mendelejev publicerade sitt arbete samma år medan Meyer publicerade sina resultat först Mendelejevs tabell hade luckor för ytterligare 31 ämnen, där inga av de då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför stor uppmärksamhet när det upptäckta ämnet gallium passade in i en av dessa luckor.

Vad är en grupp i periodiska systemet

När även ämnena skandium , som upptäcktes , och germanium , upptäckt , passade in i mönstret fick systemet stor acceptans bland övriga vetenskapsmän. Det periodiska systemets utseende fick dock sin förklaring först senare, efter att Rutherford presenterat sin modell av atomen som en liten positivt laddad kärna omgiven av elektroner och Bohr förklarat elektronernas energinivåer med sin kvantmekaniska atommodell. Under talet, efter Mendelejev och Meyer, har systemet tydliggjorts. Fler och fler luckor i systemet har fortsatt att fyllas, allt eftersom ytterligare grundämnen har upptäckts. Idag är alla 7 perioder kompletta. Om fler grundämnen upptäcks, kommer de att finnas i period 8 och uppåt. En begränsning med periodiska systemet är att det inte skiljer mellan isotoper av samma element det vill säga element med samma antal protoner , men olika antal neutroner , eftersom dessa i regel inte har någon stor skillnad i kemiska egenskaper dock uppvisar kemiska föreningar med olika isotoper mätbara skillnader i kemiska egenskaper, såsom tungt vattens skillnader gentemot vanligt vatten, eller i reaktioners kinetik som är noterbar i särskilt organiska reaktioner.

Isotoper har däremot mycket uppenbart olika egenskaper med avseende på stabilitet och radioaktivitet. Ett alternativt sätt att tabellera grundämnen, som skiljer på olika isotoper, är en nuklidkarta alternativt isotoptabell. En nuklidkarta ger bättre förståelse för olika isotopers karaktär än det periodiska systemet, men ger å andra sidan inte samma överblick av de kemiska egenskaperna. Dmitrij Mendelejev och Lothar Meyer. Kemins värld: en titt på periodiska systemet.

Vad kallas en lodrät kolumn i det periodiska systemet

Svenska förlaget. Läst 16 december Oxford University Press. Dessa egenskaper bestäms istället i allmänhet av vilken kolumn i periodiska systemet som ämnet finns i, det vill säga vilken grupp som ämnet tillhör. Varje elektronskal delas in i olika delskal, som fylls i tur och ordning allt eftersom atomnumret ökar. För närvarande finns det sju perioder i det periodiska systemet. Det högsta atomnumret som hittills tillskrivits ett grundämne är Om ytterligare grundämnen med högre atomnummer upptäcks kommer de att placeras i tilläggsperioder som illustrerar periodiskt återkommande trender för grundämnenas egenskaper. Kategori : Periodiska systemet.