Ätstörningar konsekvenser

Det är sannolikt både biologiska, psykologiska och kulturella faktorer som har betydelse. Ätstörningar kan utvecklas oavsett kroppsform och i alla åldrar. Det förekommer hos både kvinnor och män, men är vanligare hos kvinnor. Problemen startar ofta i tonåren eller ung vuxen ålder. Även om orsaken bakom ätstörningar inte är helt klarlagd finns saker som kan öka risken att drabbas. Här är några exempel:. Symtomen vid ätstörning varierar beroende på vilken typ av ätstörning det handlar om. Här är några vanliga tecken på ätstörning:. Det är svårt att bli frisk från ätstörning på egen hand, och det är många gånger också svårt att se behovet av att få vård på egen hand. Därför har närstående en viktig roll. Även om personen själv inte är redo att se problemen, kan närstående försiktigt uttrycka en oro, ställa frågor och visa en vilja att lyssna. Ätstörningar kan utvecklas gradvis över längre tid eller komma snabbt. Det är vanligt att den som har en ätstörning försöker dölja sina problem.

Här nedan är några varningstecken att vara uppmärksam på, särskilt om flera av dem stämmer in. Det finns flera olika typer av ätstörningar, och det är också vanligt att ha en kombination av olika ätstörningar samtidigt. Här är exempel på vanliga ätstörningar:. Vid ätstörningar finns behandling av olika slag som kan hjälpa. Behandlingen anpassas utifrån individuella behov och vilken sorts ätstörning det gäller. Det är vanligt att få hjälp i form av psykoterapi, och det finns flera varianter av terapi som används, till exempel kognitiv beteendeterapi KBT eller familjeterapi speciellt utformad för ätstörningar. Att få kunskap om hur ätstörningar fungerar och påverkar dig ingår också ofta, så kallad psykopedagogik. Ju tidigare du får hjälp, desto lättare är det att bli bra igen. Samtidigt är det vanligt att känna blandade känslor inför att få hjälp vid ätstörningar, och det kan göra att det drar ut på tiden innan du söker vård. Ibland kan det vara nödvändigt att bli inlagd på sjukhus en period, till exempel om kroppen farit mycket illa av sjukdomen.

I andra fall kan dagvård vara ett bra alternativ, då du får behandling i grupp några timmar varje dag i några månader.

Vad är anorexi?

Om du har beteenden kring mat som du inte mår bra av bör du söka hjälp. Det är svårt att få bukt med ätstörningar på egen hand. Ju tidigare du söker hjälp, desto lättare är det att göra de förändringar som krävs för att du ska må bra igen. Det finns inget sätt som garanterat kan förebygga ätstörningar, men det finns saker du kan tänka på för att hjälpa ditt barn och andra i omgivningen att få en sund inställning till mat och ätande:. Om du tror att du själv eller en närstående kan ha en ätstörning bör du utredas inom den fysiska vården. Om du är under 18 år kan du söka vård på en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Om du är över 18 år kan du söka hjälp på en vårdcentral, en psykiatrisk mottagning, eller en ungdomsmottagning om du är under 25 år. Ätstörningar kännetecknas av ett ständigt fokus på kroppen och vad du äter. Vid ätstörning bildas osunda och ofta direkt skadliga beteenden kring mat och ätande.

Långt gångna ätstörningar kan vara livshotande. Anorexia , bulimi och hetsätningssyndrom är exempel på olika ätstörningar.

Selektiv ätstörning test

Det finns ingen enskild faktor som leder till ätstörningar utan det är en kombination av flera faktorer — biologiska, psykologiska och kulturella. Om du känner igen många av de tankar och beteenden som listas under Symtom på ätstörning bör du ta kontakt med vården. Ätstörningar En ätstörning är en allvarlig sjukdom som kännetecknas av att du har ett ständigt fokus på din kropp och vad du äter. Orsaker till ätstörning.

Har jag en ätstörning

Riskfaktorer för ätstörning. Här är några exempel: Ärftlighet. Att du har en förälder eller ett syskon med ätstörning Psykisk ohälsa. Många som drabbats av ätstörningar mår samtidigt dåligt på flera sätt. Det är vanligt att samtidigt ha ångest , depression , OCD tvångssyndrom , adhd , eller borderline personlighetssyndrom. Bantning och självssvält. Bantning ökar risken för ätstörning. Det är vanligt att ätstörningar börjar i samband med en snabb viktminskning, som sedan övergår till ett behov av att fortsätta kontrollera kroppen. Stressande livshändelser. Stora förändringar kan trigga ätstörningar, även sådana förändringar som är positiva, som att flytta hemifrån, börja studera eller starta ett nytt jobb. Likaså kan påfrestande händelser spela in, som uppbrott från relationer, familjeproblem eller missbruksproblem. Osunda skönhetsideal. En känsla av maktlöshet i andra situationer i livet, kan trigga en vilja att åtminstone kunna kontrollera kroppen och ätandet.

Symtom på ätstörning. Här är några vanliga tecken på ätstörning: Att tankar om mat, utseende, kropp och vikt upptar en stor del av din tid. Att du gärna hoppar över måltider och hittar på ursäkter för att slippa äta med andra. Att du ofta äter för att döva jobbiga känslor, till exempel stress , oro eller sorg. Att du äter stora mängder godis och onyttig mat när du är ensam, även om du inte är hungrig. Att du skäms om du får i dig för mycket mat. Att du gör dig av med det du ätit om du tycker att du fått i dig för mycket, till exempel kräks eller tar laxermedel. Att du har mycket regler kring vad du får äta, och känner ångest om du bryter mot dem. Att du tror att livet kommer vara bättre om du blir smalare. Att du känner dig kritisk till din kropp. Vid ätstörning hos barn i yngre åldrar är det vanligt med symtom som till exempel att barnet är ointresserat av mat och att äta tycker att maten är obehaglig på grund av till exempel färgen eller konsistensen inte vill äta på grund av oro för att få ont i magen eller kräkas.

Om ätstörningar Vad är ätstörningar? Om ätstörningar Könsskillnader och ätstörning Ortorexi Vad händer i kroppen? Tidig problematik Långvarig problematik Vad händer i kroppen? Tandvård Graviditet och ätstörning Är det farligt för fostret? Hur påverkas ett nyfött barn? Hur påverkas mamma och familjen? Vart kan jag vända mig? Hur blir jag frisk? Behandling av barn Hjälp till självhjälp Kan jag hjälpa mig själv? Hur kan självhjälp se ut? Hjälp via internet? Skönlittereratur Anhörig Anhöriginformation Hur vet jag om någon har en ätstörning? Anhöriga behöver stöd Stödja någon med en ätstörning? Syskon Är det familjens fel? Litteratur för anhöriga Självhjälp och anhörigstöd Behandlare För vårdpersonal Kunskap och behandling Vilken behandling? Påverkan och prestationer i skolan? Vårdnivå Behandling kan ges på alla nivåer i vårdkedjan, från internetbaserad terapi i primärvård till psykiatrisk heldygnsvård. Bild på Gellers beslutsträd American Psychiatric Association