Hur mycket har medeltemperaturen ökat i världen

Hur mycket varmare det blir beror på återkopplingar i klimatsystemet som förstärker uppvärmningen, till exempel så kan en varmare atmosfär innehålla mer vattenånga och eftersom den också är en växthusgas så blir temperaturökningen förstärkt.

Jordens medeltemperatur smhi

Andra återkopplingar är albedoeffekten; minskar mängden snö och is på jordytan så absorberas mer av solens energi. Även förändrad molnmängd och aerosolpartiklar ger återkopplingar som kan vara både positiva och negativa på olika platser och vid olika tider och är mer osäkra. Alla återkopplingseffekter sammantagna ger ett mått på klimatkänsligheten. Klimatmodeller är byggda på den samlade vetenskapen om alla processer som kan påverka klimatsystemet. Eftersom systemet är så komplicerat finns inget annat sätt att få en samlad bild av hur de olika processerna samverkar.

Rekommenderat

Men eftersom vi inte känner alla detaljer i de processer som är med i modellerna så finns det olikheter i hur deras effekter är beskrivna i modellerna och därför visar samlade resultat från klimatmodellexperiment en osäkerhet om storleken på uppvärmningen och regionala skillnader. För framtida klimat stämmer modellerna också väldigt väl överens på många punkter som till exempel att ökningen går snabbare i Arktis än globalt, temperaturen ökar mer på land än över hav, torrare områden får minskande nederbörd och nederbördsrika områden får mer nederbörd, den häftigaste nederbörden blir ännu häftigare. Genom att jämföra med experiment med klimatmodeller där man utesluter ökningen av växthusgaser ser man tydligt att det vi nu observerar är utanför den naturliga variabiliteten. De svängningarna sammanfaller med andra halter av växthusgaser och solinstrålningen har också varierat på grund av astronomiska förändringar. I det perspektivet kan vi vara på väg mot en istid om storleksordningen 10 år.

De klimatförändringar som människan orsakar nu sker mycket fortare och kommer kanske till och med förhindra en ny istid. De baserar sin forskning på fysikens och kemins lagar och redovisar resultat så trovärdigt som möjligt, inklusive osäkerheter. Naturvetenskapliga forskare tonar inte ner eller förstärker sina resultat avsiktligt. På den ideella vetenskapliga utbildningsorganisationen Skeptical Sciences hemsida ges exempel på vad sakkunniggranskad vetenskap säger om global uppvärmning. De senaste åren har största delen av Sverige varit täckt med snö mer än 4 månader per år.

Vad påverkar klimatet mest

Bara ett område nära Östersund i norra Sverige sticker ut mot en annars nästan helvit bakgrund. I södra Sverige och den sydöstliga kusten mot Östersjön finns områden där det de senaste 30 åren bara legat snö på marken upp till en månad per år. Tittar man på närmaste kommande 30 åren så kommer områdena med 0—1 månader med snötäcke att öka. Med undantag för de nordligaste delarna så skiftar en majoritet av områdena till att ha minst en månad mindre med snötäcke. Söder om Uppsala har nästan hela landet 0—2 månader med snötäcke, med undantag för ett område nära Jönköping där det är en fläck med lite mer snö. Området nära Östersund är nu tydligt varmare, och områden runt detta är nu också klart varmare. Om 50 till år kan det bli så att snötäcket kryper längre upp i landet. Nästan hela Sverige söder om Gävle har nu i princip endast 0—1 månader täckt med snö. Nederbörden, räknat i det totala antalet millimeter regn som faller per år, väntas öka i Sverige om vi följer den nuvarande trenden.

Snö och hagel räknas i modellen om till motsvarande millimeter vatten. Större delen av Sverige får ungefär — mm regn. Västkusten och gränsen mot Norge har generellt sett haft mer nederbörd. Även Gotland har områden som är blötare. Nordligaste Sverige, östra Småland och Öland har mindre nederbörd än övriga. Nu ser vi en prediktion av hur det kan se ut de närmaste 30 åren. Mängden nederbörd ökar generellt över hela landet. Många av de torra områdena försvinner. Norra Öland och Kalmarstrakten samt runt Kiruna kommer fortfarande ha mellan - mm regn. Områdena med stor nederbörd växer, detta syns tydligt längs med fjällkedjan och i Halland. Denna bild visar upp hur det kan se ut om 50 till år. Trenden som vi såg från förra scenariot fortsätter. Bara den nordligaste delen av Öland är relativt torrt. Södermanland, Östergötland och delar av Blekinge, Småland och Uppland har nederbördsmängder som är liknande det vi upplever idag. Alla kartor utgår från klimatscenariot RCP8,5.

Det finns flera olika RPC:er som utgår ifrån olika nivåer av strålningsdrivning. Ola Hjalmarsson.