Sidovinklar

När media granskar dessa innebär det också att media har makt att påverka politiken och det finns många exempel på politiker som tvingats avgå efter att media granskat beslut de fattat eller andra saker som de har gjort. En del av detta arbete innebär också att vi i Sverige vill att så mycket som möjligt av politikers beslut ska vara offentliga, för att medierna ska kunna ha tillgång till dem. Det kallas för offentlighetsprincipen. Media ska också erbjuda en arena för vanliga människor att komma till tals. Oftast görs det genom olika insändarsidor eller liknande, men också genom att vanliga människor intervjuas i anslutning till större händelser eller politiska beslut. Den som kontrollerar media har stor makt. Därför är det väsentligt vem som faktiskt gör det. De allra flesta medier i Sverige är privatägda. Oftast innebär detta att de ägs av ett större mediaföretag som i sin tur äger många olika tidningar eller andra medier. Några exempel på dessa är Bonnier och Schibsted.

Bonnierkoncernen äger idag till exempel både Dagens nyheter, Expressen och TV4 och kontrollerar på så sätt stora delar av våra nyhetsmedier, medan Schibsted äger både Aftonbladet och Svenska dagbladet. Tillsammans äger och kontrollerar de en stor del av de svenska nyhetsmedierna. Dessa medier finansieras i första hand av försäljning och reklamintäkter. Det finns alltid en risk att ett alltför koncentrerat ägande gör att det bara publiceras nyheter som passar ägarna. Det är därför viktigt att det finns många medier med olika ägare som har olika intressen i samhället. Fram till i början av talet erbjöd till exempel den svenska arbetarrörelsen ett alternativ till de stora mediekoncernerna. Det som kallades A-pressen en socialdemokratisk tidningskoncern gick i konkurs och idag lever ett antal av dess tidningar kvar som alternativ.

Beräkna vinklar

För att små tidningar ska ha möjlighet att existera har vi i Sverige något som kallas presstöd. Detta existerar för att mindre tidningar, framförallt i småstäder, ska kunna bedriva sin verksamhet. På så vis kan lokala nyheter förmedlas även till de som lever utanför de större städerna. Ursprungligen var tanken med presstödet att det skulle finnas minst två olika tidningar på varje ort, för att garantera mångfald, men så är det sällan idag. För att alla medborgare ska få ta del av medierna har det i många länder skapats statliga medieföretag som syftar till att ge såväl nyheter som underhållning och kultur inom ramen för ett statligt uppdrag. Konceptet kallas på många ställen för public service. Dessa statliga mediaföretag har ofta varit starkt dominerande, inte minst i Sverige. Det var till exempel endast Sveriges television statligt ägt som sände program i det rikstäckande markbundna tv-nätet i Sverige fram till början av talet. Först därefter lanserades några privatägda tv-kanaler.

Public service-företagen kan finansieras på olika sätt, men har gemensamt att det är via staten som pengarna kommer in. Innehållet styrs i viss utsträckning via det som ibland kallas programpolitik. Däremot är det ovanligt att man i demokratiska länder har politiker som i detalj lägger sig i vad som sänds. Public service är också en del av en idé om att medierna har ett samhällsansvar. Genom att staten garanterar att det i alla fall finns ett medium som tar detta ansvar garanterar man att olika former av kultur och nöje, samt objektiv nyhetsförmedling , blir tillgängligt för alla. Oavsett om det är privata eller offentliga aktörer som det handlar om så har medierna ett stor ansvar i sin rapportering. Media har mycket makt och kan påverka och är ofta vår viktigaste kanal för förmedling av information. En viktig del av detta ansvar är att försöka ge en så saklig, sann och objektiv bild av omvärlden som det är möjligt. Oavsett för vilken uppdragsgivare en journalist arbetar så är detta en viktig del av deras arbete.

Samtidigt är många medier beroende av att sälja tidningar eller annonser. Då finns det en risk att de väljer den typ av nyheter som säljer flest tidningar, eller vinklar en nyhet för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för tidningen. På nyhetsredaktionerna förs ofta diskussioner kring vad och hur det ska rapporteras om en stor händelse, om namn ska publiceras, bilder publiceras och liknande. Medierna har till uppgift att förmedla information. Oftast fungerar detta väl, men även väletablerade medier har varierande kvalitet i sin rapportering. Ibland gör journalisterna ett dåligt arbete, ibland är det tidspress och ibland har de fått felaktig information som gör nyhetsrapporteringen felaktig. Det är dock stor skillnad på dålig rapportering och rapportering som är osann. Osanna nyheter kan ibland kallas propaganda. Det förekommer i en del medier, framförallt i det som idag kallas för alternativa medier där det finns ett tydligt syfte med mediernas existens.

Därför bör man också vara mer skeptisk mot dessa. Det finns många exempel på dåliga nyheter som inte är direkt osanna men kan vara vinklade eller bara berätta en sida av en historia. Detta är särskilt vanligt vid omvälvande händelser då det gäller att få ut nyheter snabbt och man därför inte hinner undersöka ordentligt. Det är då inte helt ovanligt att tidningar anmäls till pressens opinionsnämnd och tvingas rätta till sina misstag i efterhand. Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter. Våra åsikter påverkas av följande faktorer:. Hur formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier som förklarar det, och det går att hitta vissa mönster. En teori är tvåstegshypotesen enligt vilken medierna inte påverkar så många direkt, utan indirekt i två steg. I det första steget ges ett budskap till massmedia som för ut det till allmänheten.

I steg två för dessa personer i sin tur budskapet vidare till andra i sin omgivning. När en opinion bildas sker detta oftast först via masskommunikation i form av insändare, debattartiklar, avslöjande reportage, bloggande, sociala medier, reklam och så vidare steg 1. Men enligt tvåstegshypotesen är personlig påverkan viktigare än den massmediala. Om någon du känner säger att en viss åsikt är bra så påverkar det dig ofta mer än om du läser det på internet, i en tidning eller hör det på radio eller TV steg 2. Den andra modellen som visar hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen. Den utgår från att människor som regel är rädda för att bli isolerade från de sociala grupperingar de tillhör. Därför aktar de sig för att framhäva sådana åsikter som inte är förenliga med vad andra i gruppen tycker. Detta blir till slut en ond cirkel då vi hellre lyssnar till vad gruppen tycker och inrättar oss efter det. I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och en allmän åsikt.

En tidning kan till exempel gå ut med ett budskap eller värdering av fakta och göra sken av att många tycker så. Med hjälp av tystnadsspiralen kan de sedan påverka människor i en viss åsiktsriktning. Å andra sidan gäller på motsvarande sätt att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne, desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter! Framväxten av nya sociala medier har i hög grad påverkat möjligheten för vanliga medborgare att ta del av information och sprida egna uppgifter och tankar kring vad som händer både i privatlivet och i samhället som helhet. Sociala medier har gjort att människor inte längre behöver vara professionella utövare för att publicera sig på internet. Tekniken har förenklats och numera finns gratis verktyg att ladda ner som de flesta klarar av att använda med lite träning. Texter, bilder och inte minst filmer förmedlas snabbt när något händer. Ur en demokratisk synvinkel har de nya medierna spelat störst roll för länder med ett stort demokratiskt underskott.

Medierna har bidragit till att information i vissa lägen kunnat spridas trots stark repression från de styrande. Det har i vissa fall även bidragit till att göra människor i rika länder mer medvetna om utvecklingen i diktaturer. Men många diktatoriska regimer försöker också att kontrollera de sociala medierna exempelvis genom att blockera vissa sidor. Referat från: Palmecenter. Alternativa medier: Medier som ger annan information än traditionella medier. Alternativa medier syftar ofta till att utmana makthavare och representera marginaliserade grupper samt att främja samarbete mellan intressenter med liknande syfte. Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut. Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Pressens opinionsnämnd PON : Den beslutande instansen som avgör om en tidning har brutit mot de pressetiska reglerna eller inte. Presstöd: Målet med presstödet är att värna om mångfalden på dagstidningsmarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende. Litteratur: Stig Hadenius m. Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern , Ekerlids, Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna , Studentlitteratur, Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt , författare och föreläsare. Webbplats: gothiafortbildning. Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena..

Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning. SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO. Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b. Vill du utforska hållbarhetsfrågorna på ett kreativt sätt tillsammans med dina elever? I ett Omskaparprojekt odlar ni hopp och handlingskraft för en hållbar värld med kreativitet som utgångspunkt. Förförståelse, reflektion, bildanalys, skrivuppgift, kommunikation, söka information och träna källkritik. Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.

En demokrati bygger på medborgares engagemang, intresse och möjlighet att vara delaktiga. Finns det någon fråga som du och dina vänner brinner för? Något stort eller litet? Oavsett om det handlar om att förändra världen, din stad, by, skolan eller fritiden så är ditt engagemang viktigt! Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som bland annat handlar om att förmedla kunskap om samhälle och politik, att elever ges möjlighet att öva på demokratiska arbetssätt och förstå att de har rätt till inflytande och delaktighet. Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande att kunna svara på de frågorna. Skolan behöver ge alla unga, oavsett förutsättningar, verktyg för ett digitalt liv När amerikanen Samuel Morse år hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras.

Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka.

Vinklar grader

Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson gymnasielärare klimatforskaren Kjell Vowles forskare på Chalmers om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk både i nutid och dåtid. Genomgång min där SO-läraren "magister Wendin" förklarar vilken betydelse fria massmedier har för demokratin.

Genomgång min på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad kulturell globalisering är. Här berörs bland annat global socialisering, mångkulturella influenser, dominerande kulturer, likriktad kultur och värdering av kultur. Genomgång min där gymnasieläraren Joni Stam berättar om reklam ur olika perspektiv. Här berörs bl. Programserie från UR i 6 delar 14 min per avsnitt. Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år , styrt av en diktator. Serien Dröm om demokrati Lärarhandledning. Det finns olika sätt att påverka i en demokrati.

I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för! Serien Demokrati helt enkelt. Avsnitt min från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?

Avsnitt min från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.

HUR ANVÄNDS VINKELBESLAG?

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap. Avsnitt min från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om betydelsen av sociala medier i krig. Sociala medier fyller en viktig funktion i krig, men källorna är ofta osäkra. Här kan vad som helst delas, rykten spridas och information förvanskas. Men det är inte bara människor som har makt över vad vi får se på TikTok, Facebook eller Instagram. Även algoritmer spelar en stor roll. Hur kan de sprida desinformation och se till att följarna blir fler?

Och vad är trollfabriker och bottar? Det är en stor utmaning att vara källkritisk i dessa lägen, vi försöker svara på hur man kan hantera informationen i sociala medier.

180 grader vinkel

Polisen har tillsammans med Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Med det här materialet får eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Eleverna får insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder. Genomgång min där SO-läraren Marcus Henriksson berättar om vilken politisk ställning svenska dagstidningar och kvällstidningar har. Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt. Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om populism. Populism är ett begrepp som används av politiker för att klanka ner på sina politiska motståndare.

För att ytterligare försvåra det hela kan populism vara både höger- och vänsterorienterad. Den verkar inte vara förknippad med en viss politisk åskådning Att dämpa diskant är lätt och det går att använda tunna material, bass kräver massa tjocka material eller heimholtz resonatorer etc. Om det är ljud isolering man är ute efter i första hand för att sedan "jobba" med akustiken i ett rum så är det. Som måste till, tänk att du bygger en båt, det måste vara tätt överallt, tänk även på att ljud transporteras både lättare och fortare i betong eller andra stommar. Speciellt i äldre hus än i luft. You need to be a member in order to leave a comment. Sign up for a new account in our community. It's easy! Already have an account? Sign in here. Tillbaka till toppen. Frekvens · Started 2 hours ago. By joachime Started March By tona Started September 19, By joachime Started May 27, By Studio. Share More sharing options Followers 0. Recommended Posts.

Posted March 20, Spelar vägg matrialet stor roll för ljudet i rummet? Link to comment Share on other sites More sharing options Posted March 23, MVH Anders. Jojjan Posted April 13, Posted April 13, Posted April 23, Gör lite nytta i de högre frekvenserna och du kan på så sätt undvika "flutter" eko. I akustiska sammanhang finns ju inte upp eller ned även tak och golv är ju ofta paralella. Vikt Massa Styvhet stabilitet avstånd Luftspalter. Därför bygger man ofta rum i rum och flytande golv etc. Stora rum låter bättre än små, små rum kräver lika mycket bas dämpning som stora. Här finns ett forum till om studio byggnation. Create an account or sign in to comment You need to be a member in order to leave a comment Create an account Sign up for a new account in our community. Register a new account. Sign in Already have an account? Sign In Now. Go to topic listing. Senaste foruminläggen. Fynda musikprylar i Berlin? Vad är flaskhalsen? Alesis XT Digital Reverb.

Så bygger du din studio från grunden. En studiobyggares erfarenheter. Akustikern tipsar om hur du ska tänka vid studiobygge. Bra val av egenbyggd diffusor. Akustikakuten: Så förbättrar du akustiken i hemmastudion. Klevgränd releases Tomofon — Real Audio Synth v1. Who's Online See full list.