Handelsbanken aktie b

Den viktigaste skillnaden rör aktiernas rösträtt. När aktieägarna deltar och röstar på bolagets årsstämma är det antalet aktier som bestämmer hur stort inflytande en ägare har. Men även vilken typ av aktier:. Om bolaget också har flera aktiesorter, till exempel C- eller D-aktier, ger dessa generellt sett ännu svagare rösträtt. En C-aktie kan till exempel motsvara en tusendels röst. Förutom skillnaden i rösträtt kan det också vara så att A- och B-aktier skiljer sig åt i pris och i hur ofta de handlas, det vill säga, hur stor omsättning aktien har. Det leder oss in på nästa viktiga fråga. För privata småsparare är det sällan aktuellt att göra anspråk på makt i ett bolag. Därför är det kanske inte så viktigt vilken rösträtt aktien ger. Då är det istället mer relevant att titta på andra faktorer för att avgöra vilken aktie du ska köpa. Du bör titta på:. Ibland skiljer det sig en del i pris mellan A- och B-aktierna i ett bolag.

Introduktion: Varför finns det olika aktieslag som A-, B-, C- och D-aktier?

Då kan det ibland vara mer värt att köpa det aktieslag som är billigast. Om bolaget också har utdelning, blir din direktavkastning högre. Men det är inte alltid bättre att köpa den som är billigast. Även omsättningen är viktig att ta hänsyn till. Det förekommer till exempel att A-aktierna i vissa bolag har väldigt lite handel. Det kanske mest är storägare som sitter på aktier och de köps och säljs inte så ofta. Då kan det också bli svårt att sälja dina aktier när du vill och till det pris du önskar. Så om ett av aktieslagen för ett bolag har låg omsättning, är det ofta rekommenderat att köpa det som handlas mest frekvent. Ibland uppstår det tillfällen där skillnaden mellan A- och B-aktier är ovanligt stor. Då brukar vissa passa på att utnyttja denna skillnad och till exempel sälja den dyrare aktiesorten för att köpa den billigare till rabatt.

Omvandla a-aktier till b-aktier

Det kallas ibland för arbitrage-trading. När ett bolag väljer att skapa flera olika typer av aktier, till exempel A-, B-, C- eller D-aktier, är det ofta för att kunna skilja på olika grupper av aktieägare. Det är vanligt att grundarna av bolaget, styrelsen och andra stora ägare har A-aktier med högre rösträtt, medan vanliga aktieägare har B-aktier med lägre rösträtt. På så sätt kan bolagets grundare och andra viktiga personer bibehålla kontrollen över företaget samtidigt som de kan sälja aktier till allmänheten och få in kapital till företaget. Med ägandeskap kommer vanligtvis även rösträtt. Som aktieägare har du med andra ord rätt att rösta och tycka till om hur bolaget sköts. Skillnaden mellan A- och B-aktier är hur tungt en röst väger är i röstsammanhang. Vanligtvis är A-aktien röststark, medan en B-aktie är värd en tionedel av röstvärdet. Det krävs alltså att du äger 10 B-aktier för att ha lika mycket inflytande som en person som äger 1 A-aktie.

Vissa bolag har även givit ut C-aktier, där en aktie är värd en tusendels röst i jämförelse med en A-aktie. Anledningen till att det finns aktier med olika röstvärde är vanligtvis att grundarna någon gång har tagit in nytt kapital i bolaget.

D-aktier

Detta har man gjort genom att ge ut fler aktier genom en så kallad nyemission. Fler aktier i bolaget innebär mindre procentuell ägarandel per aktie. För att grundarna eller tidigare storägare ska behålla sin starka rösträtt i bolaget har man därför givit ut aktier där rösträtten är lägre. På så vis kan en grundarna behålla sin starka röst inom bolaget med hjälp av A-aktier, trots en mindre procentuell andel ägandeskap eftersom det givits ut fler B-aktier. I Sverige är det idag inte tillåtet att ge ut aktier med mindre än en tiondels röstvärde än en annan aktie inom samma bolag.

Skillnad a och b-aktier investor

De bolag som har aktieslag med mindre rösträtt än så är bolag grundade före , då lagen började gälla. Detta system, där olika aktieslag har olika röstvärde, är ganska unikt för Sverige. Det kritiseras emellanåt, då det kan innebära att personer som gått in med relativt lite kapital i ett tidigt skede kan behålla makten i bolaget trots att de inte längre är majoritetsägare. Majoritetsägare vill gärna äga röststarka A-aktier. Eftersom de är storägare i bolaget vill de därför även ha makten att styra det. För gemene småsparare är inte rösträtten något som i praktiken kan utnyttjas, eftersom bolag ändå vanligtvis styrs av ett fåtal storägare. Eftersom A-aktien vanligtvis ägs av ett fåtal majoritetsägare är omsättningen ofta lägre. Det är ägare som är aktiva i bolaget och därför vanligtvis inte säljer av sina andelar.