Regional el- & vattenförsörjning

Samordnad individuell plan SIP. Utskrivning från slutenvård LUS. IT-stöd utskrivning från slutenvård. God och nära vård. Lediga uppdrag inom kunskapsstyrningen. Tillsatta uppdrag inom kunskapsstyrningen.

Threat Protection - Request Paused

Digitalisering inom socialtjänsten. Kostnadsansvar särskilt boende. Barn i behov av särskilt stöd BUS. Psykisk hälsa. Psykisk funktionsnedsättning. Teknisk infrastruktur. Energikontoret Storsthlm.

The request to the URL needs to be verified.

Om Energikontoret Storsthlm. Klimateffektiv solenergi. Omställning Sthlm. Fossilfritt Värdekedjor för vätgas. Energi- och klimatrådgivningen. Strategiska nätverk. Kommunal ekonomi. Kommunal HR. Digital samordning i länet. Energikontoret och EKR. Lärarutbildning i samverkan. Sammanhållen vård och omsorg. Fristående gymnasieskolor. Socialtjänstens digitalisering. VIS processledning. Övriga forum. Kommunernas representation i övriga forum. Stockholmsregionens Europakontor. Östra Sveriges luftvårdsförbund. Svealands kustvattenvårdsförbund. Politisk styrning. Styrelsens arbetsutskott. En översikt över tillgängliga vattenresurser och en prioritering av vilka resurser som är viktigast. I översikten görs en inventering av vilka resurser som finns i dag och vilka som förväntas finnas i framtiden. Behoven av dricksvatten ska också identifieras både utifrån situationen idag och i framtiden. I prioriteringsdelen ingår att identifiera bristområden och sedan prioritera bland dessa.

Prioriteringen ska motiveras tydligt och vara förankrad i den egna organisationen. Att identifiera de viktigaste vattenresurserna ingår också i det här steget. En hänsynsfull samhällsplanering krävs för en långsiktigt hållbar användning, för bevarande och skyddande av viktiga vattenresurser. SGU rekommenderar att vattenförsörjningsplaner ska göras både på regional och kommunal nivå. En regional plan är ett viktigt verktyg för att samverka om skydd för vattenresurser över kommungränserna. Länsstyrelsen är den aktör som är bäst lämpad att driva detta arbete. Den regionala skalan ger lagom upplösning för att studera tätorters läge, befolkningsmängd, befolkningsutveckling och betydande uttag av vatten. Vattenuttaget bör fokusera på dricksvattenförsörjning, men även översiktligt ta med behov av vatten för andra ändamål som t. Vattenförsörjningsplanering på den kommunala nivån ger möjlighet till ökad fördjupning. Då kan vattenresursen kartläggas utifrån t.

Det är också viktigt att identifiera verksamheter som kan ha negativ påverkan på vattenresursen. Information om bevattning och uttag till större djurbesättningar passar också bra på den här nivån.

Plan i två delar

SGU förordar att vattenförsörjningsplanen kopplas ihop med viktiga kommunala dokument såsom översiktsplanen och VA-planen. Vatten är en viktig samhällsresurs som också är föremål för intressekonflikter. Stora grundvattenmagasin sammanfaller ofta med vägar och järnvägar. Användandet av vägar och järnvägar på, eller i anslutning till, ett grundvattenmagasin ger en ökad risk för föroreningar av grundvattnet. Många grundvattenmagasin i jord utgörs av isälvsavlagringar grusåsar. Då är det av största vikt att bevara den grundvattenförande geologiska formationen. Uttag av naturgrus kan exempelvis förstöra ett grundvattenmagasin. I miljöbalken 9 kap 6f§ finns lagstöd för att inte tillåta brytning av grus i geologiska avlagringar som har ett betydande värde för vattenförsörjningen. Många kommuner tar fram materialförsörjningsplaner och i det arbetet är en bra vattenförsörjningsplan värdefull. Det är viktigt att skydda de vattenresurser som identifieras av vattenförsörjningsplanen och det finns flera sätt att göra detta:.

Havs- och vattenmyndighetens vägledning för regional vattenförsörjningsplanering.