Norrköping historia

Stadens södra delar är högre belägna än de norra. Berggrunden är urberg , som är sedimentär och metamorfisk , vilket innebär att den är uppbyggd av bland annat djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material. Stadens centrum var ursprungligen kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av och talshus, bland annat Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen. Eschelsonska huset uppfördes och är döpt efter Olof Eschelson och har bland annat inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes och har namn efter vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf. Drottninggatan är stadens huvudgata. Den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen , byggd [ 22 ] till Konstmuseet från På parkens västra sida ligger det gamla stadshuset byggt i empir -stil [ 25 ] , f. Stora Hotellet från [ 26 ] , Stallet från samt Ringborgska huset från En bit ifrån ligger Stora Teatern , byggt och hemvist för Östgötateatern.

På andra sidan Motala ström ligger Tyska torget med bland annat Grand Hotel arkitekt Werner Northun [ 27 ] , det före detta bankpalatset för Norrköpings enskilda bank [ 28 ] , Rådhuset [ 28 ] samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Telegrafstationen , byggd i jugend och nationalromantisk stil Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil , populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen , Linden och Domino före detta Domusvaruhus dominerar. Precis som många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads- och kontorshus i modernistisk stil. Norra , Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. Promenaderna är byggnadsminne sedan Längs Motala ström ligger det så kallade Industrilandskapet som består av de gamla fabriksbyggnaderna, de flesta byggda — I början av talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet.

Bland annat har Norrköpings symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från arkitekt Folke Bensow där det tidigare fanns ett väveri. I kvarteret Kopparhammaren huserar sedan maj Visualiseringscenter C med bland annat en spektakulär domteater. Norrköping ha några mindre områden med egnahemsområden. År uppfördes vid S:t Johannes kyrka tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus, arkitekt Werner Northun. Varje hus är på fyra-fem rum och kök, och tomterna är på — kvadratmeter samt uthus. Detta kan vara ett av de tidigaste egnahemsområdena i Sverige. Under första världskriget rådde stor bostadsbrist, så — uppfördes på initiativ av kommunen egnahemsområdet Röda stan med cirka 30 faluröda trähus med totalt 51 lägenheter, arkitekt S E Lundquist. Området Oxelbergen tillkom på talet efter en internationell arkitekttävling då lägenheter uppfördes.

Efter andra världskriget växte staden och nya bostadsområden tillkom. Strax efter tillkom stadsdelen Ljura ; dubbelt så stort som Västra Såpkullen, och även anpassat för massbilismen.

Norrköping län

Några år senare byggde man Södra och Norra Hageby och i slutet av talet byggdes miljonprogramsområdet Marielund , sju åttavåningshus, byggt i modernistisk stil, som några år senare drabbades av sociala problem. Hösten påbörjades byggandet av stadsdelen Klockaretorpet. Istället för höghus byggde man radhus och småhus, bara några enstaka flervåningshus tilläts, dessutom byggdes ett mindre stadsdelscentrum och spårvägen förlängdes hit. Utanför den äldre stadsdelen Smedby i sydöstra delarna av staden växte på slutet av talet stadsdelarna Rambodal och Brånnestad upp. Bebyggelsen består omväxlande av villor, radhus och flerfamiljshus och områdena innehåller inslag av både eget boende och bostadsrättsföreningar. Det finns ett stort antal broar över Motala Ström i centrala Norrköping, räknat från Glan i väster till Bråviken i öster. Om inget annat nämns kan alla broar användas av gång- och cykeltrafik. Övriga trafikslag redovisas nedan.

En del broar — nedan markerade med kursiv stil — saknar namn, åtminstone vad författaren känner till, och beskrivs då istället med geografiska termer. Den centrala delen av Norrköping består av olika områden. Kring promenaderna ligger en krans av äldre områden som Söderstaden , Såpkullen , Kneippen , Marielund med Röda stan , Lagerlunda och Oxelbergen. Lindö och Herstadberg är egna tätorter strax utanför Norrköping. Sedan har Polismyndigheten rapporterat särskilt brottsutsatta områden i Sverige vart annat år. Med utsatt område menas ett "geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället". Polisen anger även särskilt utsatta områden, och områden som löper risk att bli särskilt utsatta. I Norrköping har tre olika områden tagits upp på listan, varav två även avförts när förhållandena förändrats. Inget område har klassats som riskområde eller särskilt utsatt område.

Norrköping har haft spårväg sedan och är idag en av åtta spårvägskommuner i Sverige , med för närvarande följande linjenät:. Sommartid kör även Svenska Spårvägssällskapet museitrafik med gamla vagnar på den vita linje 1. Norrköping är knutpunkt för flera stora vägar. Motorvägen på E4 passerar norr och väster om staden, E22 :an börjar i Norrköping och fortsätter längs ostkusten mot bland annat Kalmar , Karlskrona och Malmö. Riksvägarna 51, 55 och 56 börjar i Norrköping och leder mot Örebro respektive Katrineholm. En primär länsväg finns. Den heter Länsväg och leder till Östergötlands skärgård Arkösund. Dåvarande Östra stambanan, numera en del av Södra stambanan , mellan Katrineholm och Norrköping invigdes 3 juli , och den 16 oktober invigdes sträckan till Linköping. Precis som i andra städer bidrog detta starkt till att förenkla resandet inom Sverige. På den tiden var det tätt mellan stationerna, förutom i Norrköping, som i början av talet hade tre stationer - Centralstationen , Norrköpings västra station och Norrköpings östra station — fanns det järnvägsstationer i Åby , Graversfors , Fiskeby och Eksund.

I februari invigdes Kardonbanan mellan stambanan vid Åby och hamnen på Händelö. Det är en sju kilometer lång godsjärnväg som möjliggör att gods från hamnen enklare kommer ut på Södra stambanan. Norrköping-Kungsängens flygplats tidigare Kungsängens flygplats invigdes på hösten men den reguljära trafiken kom igång först några år senare, då på sträckan Stockholm—Malmö—Köpenhamn. Under andra världskriget låg den kommersiella trafiken nere och flygplatsen utvecklades endast långsamt fram till mitten av talet. Under talet var det istället fraktflyget som utvecklades starkt med fraktflyg till både Köpenhamn och USA. Antalet passagerare från Kungsängen har mer än halverats under perioden - Från tog därför kommunen över ansvaret för flygplatsen. Norrköpings hamn är en djuphamn som kan ta emot oceangående fartyg. Sett till hamnens yta och värdet på godset är den en av Sveriges största där 1 fartyg anlöpte år I Norrköpings hamn är även Europas största vägg för fri graffitikonst belägen.

Textilindustrin var i år den näringsgren som hela staden växte fram kring. Numera är all textiltillverkning borta. Linköpings universitet har en stor verksamhet i Norrköping — Campus Norrköping — och detta har de senaste åren dragit med sig en mängd småföretag med kopplingar till universitetet. Vid E4 :s norra infart ligger det externa handelsområdet Ingelsta handelscentrum , Norrköpings största köpcentrum utanför stadens centrum. Ingelsta är ett industriområde, men sedan början av talet har industriområdet utmärkt sig främst som Norrköpings stora externa handelscentrum. Första etappen ligger längs Kromgatan och består av 38 m² shoppingyta med cirka 15 butiker, den andra etappen ligger längs Koppargatan och invigdes år Mellan Koppargatan och Kromgatan ligger köpcentrumet Ingelsta Shopping , som har 50 butiker. Ytterligare minst 10 m 2 shoppingyta planeras för Ingelsta shopping med cirka 20 nya butiker, detta skulle utöka antalet butiker till Vid E22 mot Kalmar , i stadsdelen Hageby finns det stora köpcentrumet Mirum Galleria med cirka 80 butiker.

Tidigare hette det Hageby Centrum. Norrköping har gamla traditioner som skolstad och den första folkskolan öppnade Trots att man i snabb takt byggde skolor räckte dessa nästan aldrig till för den snabba befolkningstillväxten. Många av stadens skolor kom att läggas vid promenaderna utanför stadskärnan och där finns skolbyggnaderna kvar Norrköping har haft en låg utbildningsnivå vad gäller eftergymnasial utbildning och att åtgärda detta var en av anledningarna till att Campus Norrköping etablerades som en del av Linköpings universitet. Norrköping och stadens kyrkor tillhör Linköpings stift. Bland stadens kyrkor finns:. Norrköping kallas ibland "Peking" i folkmun. Det sägs att smeknamnet kommer från en föreläsning som Sven Hedin en gång höll på läroverket i staden, där han förklarade att stadsnamnet Peking betyder 'norra staden'. Stadens första teater var Egges teater , det var en enkel teater uppförd i källarmästaren Johan Ulric Egges trädgård belägen mellan Tyska torget och dåvarande Södra Saltängsgatan.

Det var på den som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia ägde rum den 5 augusti I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man då läsa :. På måndagen som är den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för präktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som är i sitt ämne ett ibland de vackraste som någonsin blivit uppfört på svensk teater Det var samtidigt som romantiken slog igenom så här spelades till exempel ödesdramer, riddarromantiska pjäser och franska vaudeviller med mera. Det var här som stycken av bland andra Schiller , Oehlenschläger , Grillparzer hade sin svenska urpremiär. Teatern var i bruk fram till Teatern var i bruk under lång tid, i slutet av talet spelades bland annat Ibsen , Björnson och Strindberg här. Norrköpings Arbetareförening, populärt kallad Arbis, bildades , och från spelade man amatörteater. En person som betydde mycket för Arbisteatern var Gideon Wahlberg som arbetade på teatern — Han skrev egna pjäser och sånger och hans nyårsrevyer var så populära att de kunde spelas fram till sommaren.

Eklunds Teater revs så småningom och på dess plats uppfördes Stora Teatern. Som en hyllning till Egges Teater blev Romeo och Julia den första pjäsen som spelades. En av teatereleverna hette Ernst-Hugo Järegård. Under många år leddes teatern av John Zacharias. Teatersällskapet heter numera Östgötateatern. Teater spelas även i kulturkvarteret Hallarna och i samma kvarter finns Norrköpings kulturhus. Carl Swartz , statsminister och snusfabrikör, donerade sitt hem, Villa Swartz , åt staden. En stor konstsamling hade sedan tidigare donerats av Pehr Swartz och det blev grunden till Norrköpings konstmuseum. Huset var dock alltför litet, i samma hus skulle även stadsbiblioteket och stadsmuseet rymmas. Eftersom detta var mitt under andra världskriget så var det ont om både material och pengar. I början gick det inte att få tag i cement , utan det såg ut som om grunden skulle få läggas med granit. Men till slut fick man tag i tillräckligt med cement för grunden och första våningen, men sedan sade myndigheterna nej och bygget låg nere till Norrköpings stadsbibliotek flyttade aldrig in i byggnaden utan fick en ny kontroversiell men värdefull byggnad uppförd åt sig ritad av arkitekt Sten Samuelson.

Framför Konstmuseet står Arne Jones rörliga skulptur Spiral åtbörd som var mycket omdebatterad då den placerades där men som snabbt blev en symbol för staden. Till exempel genom det kommunala organet "Norrköping Spiralen", som gavs ut i slutet av talet, samt varuhuset Spiralen då Sveriges modernaste som byggdes av Lundbergs Höjden är 11,5 meter och skulpturen är förankrad nedåt med en 27 meter lång betongpelare. Konstverket består av ett stort antal 8 mm tjocka glasskivor från Emmaboda glasverk. Redan samma år fick orkestern statsbidrag, och man kunde då gå och lyssna på musik två gånger per vecka, entrén kostade vid denna tid endast 25 öre. Orkesterföreningen, numera Norrköpings symfoniorkester , växte och växte och under många år var Hörsalen alltför liten för en orkester med 87 medlemmar. Men i slutet av talet flyttade orkestern in i det nya konserthuset Louis De Geer , uppfört vid Motala ström i Holmens före detta pappersbruk. Musikföreningen Crescendo startade sin verksamhet och arrangerar årligen ett tal konserter, främst inom jazz.

Varje vecka så gott som året runt ges konserter de anrika lokalerna på Järnbrogatan 3 i kvarteret Nya strömmen, där man verkligen kommer nära musiken på alla sätt. Eldkvarn bildades i Norrköping och har genom åren ofta sjungit om den gamla hemstaden; exempelvis i 3:ans spårvagn , Kungarna från Broadway och Fulla för kärlekens skull. Artisten Markus Krunegård är uppvuxen i Norrköping, och nämner denna stad i många av sina texter. Tretow härstammar även de från Norrköping. Filmföreningen Flimmer ordnar sedan Norrköping Filmfestival Flimmer som hade över besökare. Till verksamheten hör också gratis utomhusbio vid färgargården under sommaren och på senare år även en utomhusbioturné som genererade 19 besök på 30 olika orter i Sverige. Kommunens filmverksamhet Bio Harlekinen som funnits på konstmuseet sedan talet blir under Cnema och öppnar i nya lokaler i Visualiseringscenter C. I de nya större lokalerna med fler biosalonger skapas ett film- och mediepedagogiskt resurscentrum.

Genom Cnema ska intresset för film på bio växa i Norrköping. Produktionsbolaget Crazy Pictures [ 59 ] är baserat i Norrköping och har gjort ett flera kortfilmer i Norrköpingsmiljöer. Norrköping har ett stort utbud av idrottsföreningar. Konstruktör var Hans Fleming som hade stor erfarenhet av slottsbyggande. År kunde hovförvaltningen flytta in. Men glädjen blev kort, ty i mars dog hertig Johan , och sex månader därefter avled hertiginnan Maria Elisabet av Sverige , och därmed var Östergötlands tid som hertigdöme över. Hertigen hade levt över sina tillgångar och efterlämnade enorma skulder till köpmän och det övriga hovet. Staden drabbades hårt av hertigens död; hela hovförvaltningen avvecklades med all personal, alla leverantörer och all arbetskraft. Det innebar en stor motgång för staden, som nu hade omkring 2 invånare. Arbetet med slottet fortsatte dock, och var det dags för taktäckning. Riktigt färdigställt blev aldrig slottet, bland annat för att grundförhållandena var dåliga.

Slottet var byggt på gyttjeaktig lera vilket gjorde att trappor sjönk, väggar satte sig och att det uppstod sprickor som ständigt behövde repareras. Nu växte i stället stadens industrierna i betydelse. Alltfler fartyg anlöpte staden för att lasta olika produkter från bruket i Finspång och dess omgivningar. Även kung Gustav II Adolf insåg betydelsen av egen vapenproduktion, och i juni var kungen i Finspång och skrev ett avtal med Wellam De Besche angående produktion av kanoner. Wellam De Besche ledde arbetet på Finspångs bruk , men i realiteten var det hans kompanjon Louis De Geer som avtalet skrevs med. På Kvarnholmen i staden började man nu tillverka vapen, och Wellam de Besche blev platschef. Dessutom byggde man en hammarsmedja, ett gevärsfaktori och ett mässingsbruk. Därutöver byggdes ett stort bryggeri , som fick ensamrätt att leverera öl till den svenska flottan. Louis De Geer kom till Norrköping Kungens närmaste man, Axel Oxenstierna , ville förstås att De Geer skulle slå sig ner i Stockholm , men han hade redan valt Norrköping som sin nya hemstad.

Han var mycket driftig och inrättade hela tiden nya företag, däribland ett skeppsvarv , ett repslageri , en spiksmedja , ett pappersbruk , ett bleckslageri och en klädesfabrik. Det tidigare anlagda mässingsbruket var det största i Sverige. Han lät också skicka efter arbetskraft, valloner , från Ardennerna i nuvarande Belgien. I början av talet var det internationella inslaget i staden betydande. På talet var staden med cirka 6 invånare den näst största i landet. Efter Louis de Geers bortgång kom bruket att ha flera ägare innan det övertogs av en holländsk affärsman, Jakob Momma , adlad Reenstierna. Holmens bruk måste ha dominerat Norrköping fullständigt vid denna tid och mässingsbrukets betydelse för Sverige måste ha varit stort. Reenstierna utökade verksamheten ytterligare genom att anlägga en klädnadsfabrik och ett saxsmideri. Exporten av mässing försvårades avsevärt genom fransk-nederländska kriget på talet och vårfloden orsakade allvarlig skada på dammar, vattenhjul och byggnader på Kvarnholmen.

Reenstiernas bortgång innebar slutet på storhetstiden. År köpte Petter Speet Drags kvarn , och på tomten anlade han en klädesfabrik som redan från början fick stora beställningar av uniformstyg från den svenska flottan. I över år var Drags en av de största industrierna i staden. Den 29 juli brann staden och nästan allting söder om Strömmen och utvecklingen stagnerade. Förvisso klarade sig de största industrierna från branden. Textilindustrin växte nu i betydelse. Det största företaget var nu Drags och Petter Speet hade efterträtts av Abel Becker , en tysk från Lübeck som också ägde hela 16 kvarnar i staden.

Navigeringsmeny

Vid ett återbesök i Sverige i samband med Karl X Gustavs död drog hon in i staden med stort följe och ville ha mer pengar av regeringen i Stockholm. Hon bosatte sig i Louis De Geers gamla hus på Saltängen och levde hovliv, men efter ett halvår återvände hon till Rom. Drottninggatan , Kristinagatan och Kristinaplatsen har uppkallats efter henne. Jakob Reenstierna lämnade efter sig stora skulder och det dröjde till innan sonen Abel Reenstierna kunde ta över, men till priset av stora lån hos Riksbanken. Genom ytterligare lån hos Riksbanken försökte han skaffa sig en monopolställning i den europeiska mässingstillverkningen men misslyckades och övertog banken driften av bruket. Reenstiernas sorti blev inledningen till en årig period av svårigheter för Holmens bruk. År befann sig Sverige i krig mot Ryssland. Kriget hade då pågått i tjugo år. Tsaren antogs förbereda ett anfall mot Stockholm där de flesta av de svenska trupperna var stationerade. Oturligt nog för Sverige, delade sig den ryska flottan och man brände ner bland annat Södertälje , Trosa och Nyköping under de så kallade Rysshärjningarna.

Den 30 juli kom hela ryska skepp på Strömmen. Det fanns inget försvar kvar i staden, och det dröjde därför inte länge förrän hela staden var satt i brand. Ryska kosacktrupper satte av och brände i både Östra Eneby socken och Kvillinge socken. Ryssarna gav sig inte iväg förrän den 3 augusti, och då var hela staden nedbränd. Från mässingsbruket tog de med sig skeppund mässing och skeppund koppar. År beslöt regeringen att ge alla invånare i staden tio års skattefrihet. Staden hade då börjat återuppbyggas och folkmängden uppgick snart till 2 Ett av de stenhusen att bli klara var ett stenhus på gården vid Drottinggatan 13, tillhörigt adjunkten i tyska församlingen Reinerus Reineri Broocman , färdiställt Huset stod kvar fram till talet. Här lät Broocman anlägga Norrköpings första tryckeri. Tobaksindustrin växte och det uppfördes flera tobaksspinnerier i staden. Dessutom var sockertillverkning en nyhet, och på talet fanns det tre sockerbruk.

Gripen var det största och än i dag finns dess kontorshus kvar på Gamla Rådstugugatan. År uppfördes det nuvarande tornet på Holmens bruk; ett torn som än i dag återfinns i papperstillverkaren Holmens logotyp. På talet inleds stadens storhetstid inom snustillverkning. År anländer Petter Swartz till staden, och inom ett par år bygger han upp en stor snusfabrik vid Gamla Rådstugugatan och Strömmen. Tobaken odlades vanligen i Norrköping, bland annat på fälten kring S:t Johannes kyrka och Ljura där tre tobakslador fanns. Snuset såldes över hela landet. Det fanns sju sorter att välja på, bland annat Rappé , men det populäraste var Röda lacket. Den 14 oktober utkom för första gången tidningen Norrköpings Tidningar under namnet Norrköpings Weko-Tidningar. Tidningen utkom en gång i veckan, på lördagar. Tobaksfabrikören Petter Swartz låg även bakom den första fria skolan i Norrköping. Tillsammans med sin hustru startade han en insamling för att ge undervisning åt fattiga barn.

Övriga stadsbor önskade dock hellre pengar till ett barnhus, varför Swartz beslutade sig för att själv donera Undervisningen startade Makarna var dock pietister och bland annat motståndare mot att aga eleverna något som väckte anstöt hos biskopen Petrus Filenius. Han försökte stoppa skolan, men förgäves. Swartzska skolan kom att bli kvar till , även om den med tiden förlorade sin särskilda profil och blev en vanlig högre folkskola. År invigdes stadens första teater. Det var Johan Ulrich Egge som stod bakom den. Egges teater låg mellan nuvarande Tyska torget och Hamngatan och bestod av en arton meter lång träbarack. Här framfördes verk av Molière , Ludvig Holberg , Voltaire och andra, och teatern gav föreställning två eller tre gånger per vecka. Teatern användes av kringresande teatersällskap. Pjäsen följde inte helt originalet, men det var första gången en Shakespeare-pjäs spelades i något nordiskt land. Det dröjde till innan Stockholmarna fick se Shakespeare för första gången.

Norrköpingsborna var så teatertokiga att teatern till och med började spela på söndagar, vilket ledde till att regissören blev åtalad för sabbatsbrott. Han blev dock frikänd, och senare kom ett dekret från kungen att det var tillåtet med teater på söndagarna i Stockholm , Göteborg , Norrköping och Åbo. År såldes mässingsbruket av Riksbanken för daler till två köpmän, Georg Spalding och Johan Forsberg. Efter deras bortgång såldes bruket vidare till en köpman i Stockholm, Johan Henrik Lefebure. Under hans tid startades tillverkning av fingerborgar. Vid årsskiftet — blev den då blott årige Elias Pasch ny ägare. Till en början gick allt bra, men under franska revolutionen blev det mycket svårt att importera den nödvändiga galmejan och att exportera mässingen, varför bruket gick i konkurs. Under de oroliga tiderna lyckades inte konkursförvaltarna sälja bruket. Försäljningen blev av först år Mellan åren och var också Sveriges enda fungerande jungfrustift, Norrköping adliga jungfrustift som var ett slags protestantiskt klosterpension för adliga ogifta kvinnor, placerat i staden.

I april var det dags för nästa riksdag i Norrköping, något som kung Adolf Fredrik bestämt hade motsatt sig. Antagligen misstänkte han att det skulle bli trångt och obekvämt för både honom själv och hans familj. Kungen fick bo på Drottninggatan mitt emot Rådhuset, och enbart för hovet reserverades rum. Hedvigs kyrka användes som plenisal och riddarhus och Tyska torget blev tillfälligt omdöpt till Riddarhustorget. Prästståndet fick hålla till i S:t Olai kyrka , bondeståndet i S:t Johannes kyrka och borgarståndet i Rådhuset. Många olika utländska sändebud var närvarande vid riksdagen, och de ryska, engelska och danska ministrarna delade ut ganska stora mutor för att mösspartiet skulle segra i valen, vilket båtade föga — hattpartiet vann. När Kommerskollegium fastställde Judereglementet bestämdes att Norrköping skulle vara en av tre städer där judisk bosättning var tillåten.

Staty norrköping

Bara några dagar efter reglementets utfärdande ansökte handlaren Jacob Marcus om skyddsbrev från magistraten och fick tillstånd att idka grosshandel. Marcus verkar därefter ha haft en speceribod vid Tyska torget innan han på talet startade ett kattuntryckeri. En annan invandrare var Philip Jeremias som slog sig på en nyhet, att pressa olja ur raps och hampa. Hans efterlevande tog namnet Philipson och blev kända i Norrköpings näringsliv under talet. En tredje betydelsefull person är Jacob Wahren som startade en klädesfabrik på talet. I antal räknat var judarna en mycket liten del av stadens befolkning: under talet fanns det 65 judar, hade antalet sjunkit till 55 medan det fanns 78 judiska personer. Församlingen förblev alltid liten jämfört med de judiska församlingarna i Stockholm och Göteborg. Den första synagogan var en enkel byggnad som uppfördes omkring vid Nya Rådstugugatan. En judisk begravningsplats anlades redan i början av talet på vad som då kallades Dragsgärdet.

Efter andra världskriget minskade den judiska församlingen och i slutet av talet fanns det inte längre tio män över 13 års ålder, det antal som krävs för en judisk gudstjänst. Den 10 mars var det dags att hålla ännu riksdag i Norrköping. Det var Gustav IV Adolf som kallade till den. Man skulle diskutera det svåra läget för statsfinanserna och så skulle kungen krönas. Riksdagen blev ganska stormig, adeln var i opposition mot kungen. Den 3 april var det dags för kröningsfesten. Vädret var inte det bästa, snålblåst och regn som senare övergick till snöfall. En procession med kungen, härolder , drabanter och alla riksdagsmän fick gå från Saltängstorget nuvarande Karl Johans park via Gamla Rådstugugatan, Gamla Torget, förbi Kvarnholmen, Hantverkargatan, Prästgatan och till S:t Olai kyrka där kröningen skedde. I början av talet blev det åter goda tider för textilindustrin i staden. Det fanns många yrkeskunniga mästare och arbetare och gott om vattenkraft längs Strömmen.

Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius var två unga män som satsade sitt sparkapital och köpte en kvarntomt som kallades Gryt, där de uppförde en klädesfabrik. De var tekniskt intresserade och redan hade de utrustat sin fabrik med spinnmaskiner , som ökade produktionen enormt. I staden tillverkades även spinnmaskiner. Utvecklingen fortsatte och arbetade 2 personer i olika industrier, av dessa fanns 75 i textilnäringen. Papperstillverkningen var mycket blygsam och efter att bröderna gått i konkurs övertogs bruket av överstelöjtnant Carl Gustaf Reuterskiöld som startade ett bomullsspinneri. Reuterskiöld avled efter endast fyra år och ny ägare blev juristen Lars Magnus Trozelli. Under Trozellis tid inköptes den första pappersmaskinen som började tillverka papper Genom maskinen kunde papperstillverkningen tiodubblas mellan och För att kunna fortsätta expandera inom både papperstillverkningen och bomullstillverkningen blev bruket ett aktiebolag Den här gången var det de södra och östra delarna av staden som brann ner.

Inte mindre än hus och gårdar försvann och 3 människor blev hemlösa. Redan följde nästa stadsbrand, varvid 17 kvarter kring nuvarande Kungsgatan brann ner och 2 personer blev hemlösa. Efter detta förbjöds trähus i staden. Här byggdes den första propellerångaren i Sverige för den ryske tsarens räkning. Den väckte sensation för sin otroliga snabbhet, ty den gjorde över tio knop vilket i pressen ansågs som världsrekord. Från hade varvet över anställda och var Sveriges största varvsindustri. Strömmen var nu hårt exploaterad, inte minst den sträcka på meter där forsarna finns. Hittills var det ylle som allting hade kretsat kring. Nu blev bomullen viktigare. Bomull var billigare än ull , och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. På talet var Norrköping en av få städer i Sverige där industrin spelade någon nämnvärd roll; endast i Stockholm fanns det fler fabriker. Detta gjorde Norrköping till ett av Sveriges viktigaste industricentra, ett gott stycke före Göteborg.

Vad gäller industri låg Norrköping långt före Malmö, en stad som dock befolkningsmässigt passerade Norrköping Av den totala industriproduktionen i Sverige svarade Norrköping för 15 procent Stockholm för 23 procent, Göteborg för cirka 10 procent. För Sverige totalt sett dominerades industrin av fabriker som tillverkade enklare konsumtionsvaror. Att Sverige vid denna tid hade en outvecklad ekonomi, visas av att industrier för mer avancerad och kapitalkrävande tillverkning, såsom pappersindustri och verkstadsindustri, spelade liten roll. I Norrköping var detta ännu mera utpräglat än i riket i stort: här dominerade textilindustrin medan övrig industri nästan var obetydlig. Om man ser till det totala tillverkningsvärdet för industrin i Norrköping stod textilindustrin för 85 procent av detta Av 80 fabriker sysslade 60 med klädestillverkning. Koncentrationen till en enda näringsgren är anmärkningsvärd — industrin i Malmö var betydligt mer differentierad.

Norrköpings starka ställning inom textilindustrin innebar att en tredjedel av textilproduktionen kom från staden. Störst dominans hade Norrköping vad gäller tillverkningen av kläde , 72 procent av hela Sveriges produktionsvärde. Norrköping dominerade också tillverkningen av trikå , där en enda fabrik tillverkade lika mycket som landets övriga 13 trikåfabriker. Inom bomullsindustrin dominerade Alingsås och Västergötland , men också där ryckte Norrköping fram efter Vid landets bomullsspinnerier och bomullsväverier arbetade sammanlagt 4 personer, varav i Norrköping. Övrig industri var mycket blygsam med undantag för den litografiska industrin. Vid denna tid var dock Norrköping dominerande och branschen hade anställda i staden, att jämföra med sex anställda i Malmö. Bomullsindustrin i Norrköping kom att domineras av tre företag som alla tre sysslade med att spinna och väva bomull. Där lät man uppföra stadens mest imponerande fabriksbyggnad, Bomullsspinneriet , ritad av Carl Theodor Malm , som var fem våningar hög med gasbelysning och hissar, något helt nytt.

Bomullsspinneriet ansågs i dåtida tidningar så stort att hela Linköpings befolkning skulle få plats på bottenplansgolvet i dag används de renoverade lokalerna av Linköpings universitets filosofiska fakultet. Vid talets början var de tre ungefär jämnstora och sysselsatte drygt personer var. I kontrast kännetecknades klädesindustrin av att de flesta företag var små med en mindre antal anställda. Trikåindustrin i Norrköping bestod endast av en enda tillverkare, G. Wiechels, som hade sin fabrik i korsningen Drottninggatan och Prästgatan. Wiechels hade anställda, men många av dem arbetade inte på fabriken utan som sömmerskor i hemmet. Svårigheterna kunde dock övervinnas och på talet var det högkonjunktur i Sverige. Den samlade industriproduktionen i hela landet ökade från ett värde av 92 miljoner riksdaler till miljoner riksdaler Antalet arbetare i landets fabriker ökade från 34 till 61 under samma tid. Värdet av industriproduktionen i staden ökade med 50 procent.

Genom mekanisering och rationalisering ökade inte antalet anställda inom industrin med mer än 25 procent, exempelvis ersattes handvävstolar av mekaniska vävstolar. En av förutsättningarna för uppsvinget var utbyggnaden av järnvägsnätet: invigdes den första sträckan på Östra stambanan — linjen Katrineholm—Norrköping — och byggdes järnväg till Linköping. Stationshuset ritades av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Inte minst på söndagarna var det populärt att göra en utflykt till Åby , Graversfors eller Simonstorp med tåget som gick i den oerhörda hastigheten av 50 kilometer i timmen. Under talet skedde en kraftig expansion vad gäller mängden gods som transporterades från Norrköping: transporterades ton stenkol och koks på järnväg; 30 år senare var det 37 ton. En annan viktig produkt var järnmalm som skickades på järnväg, antingen till Stens bruk i Graversfors eller till Fiskeby för vidare transport på båt till Finspongs Styckebruk.

Norrköping förbands även med omgivningen via smalspårjärnväg. Mellan och invigdes Vikbolandsbanan med ändstation vid Östra Station i närheten av korsningen Östra Promenaden—Södra Promenaden. Koncentrationen till klädesindustrin gjorde att Norrköping gick tillbaka relativt andra städer med andra industrityper, som gick framåt. Det gäller till exempel verkstadsindustrin, som var obetydlig i Norrköping. Någon lokal tillverkning av kapitalvaror kom aldrig igång i Norrköping utan dessa importerades eller köptes från Eskilstuna, Motala eller Katrineholm. Andra städer i Sverige fick ett uppsving genom tillverkning av kapitalvaror. Den riksomfattande utbyggnaden av järnvägen gjorde också att Norrköping gick miste om exporthandel: järn och stål exporterades nu i stället över Oxelösund och smör exporterades i stället från Stockholm. Den industriella expansionen från talet och framåt innebar uppkomsten av tidigare okända sociala problem. Ett exempel var bostadsproblemen.

Vågorna av kraftig inflyttning från länet i övrigt varade i regel endast några få år innan de goda tiderna var över. Mellan och kan man urskilja fyra sådana perioder. Svängningarna gjorde det riskfullt att bygga bostäder, eftersom man riskerade att högkonjunkturen ersatts av lågkonjunktur när bostäderna stod färdiga och Norrköping hade en nettoutflyttning.