Gör om mig idag

Funktionen gör det möjligt för den som bär tröjan att antingen undvika eller hitta någon med samma nördiga smak för kläder. Företaget Lunar Design konstruerar en jacka som ska kunna växla färg och mönster. Den har en gps-modul som gör att du kan få upp en karta och en vägbeskrivning direkt på jackärmen.

Go'kväll gör om mig ikväll

Frågor som hur kläderna ska tvättas och hur människor ska ha råd med dem kvarstår. Men den typen av problem brukar inte hindra världens designers från att få ut sina kreationer på catwalken. Kläderna var från början människans skydd mot väder, vind och terräng. Men det dröjde inte länge förrän man började utsmycka djurhudarna och bry sig om vem som fick ha på sig vad och varför. Kläderna har alltid varit en stark markör för makt, tillhörighet och identitet. Under tiden för romarriket symboliserade de draperade klädesplaggen civilisation. Romarna såg ner på barbarerna som sydde sina kläder. Idag är den japanska kimonon ett exempel på ett plagg som inte är sytt utan enbart draperat. Under talet började Europas furstenhov att utveckla olika modeinriktningar. Där skapades flaggor och kläder i skarpa färger både som maktmanifestation och för att ge de olika hoven distinkta kännetecken och status. Under och talen blev modet i Europa allt mer överdådigt bland överklassens män och kvinnor.

Det förändrades i samband med den franska revolutionen. På talet blev modet mer könsuppdelat. Samtidigt som kvinnornas ideal blev det mjuka och färgglada blev männens mode grövre och än mer anspråkslöst.

Gör om mig svt

Den utvecklingen fortsatte i takt med industrialismen och syns även i dag. Coco Chanel förändrade under talet modet för kvinnor genom att göra mer avslappnade och sportiga damkläder. Under talets massproduktion har modet demokratiserats i den mån att det påverkar och inkluderar de flesta av oss. I stort sett har alla tillgång till allt, vilket också gör modet mer likformigt och anonymt. Idag är tillverkning av kläder en industriell process. Många av dessa steg kan ske automatiskt, man kan till exempel skära tyger med hjälp av laser, vattenstrålar eller plasma. Men arbetet utförs ofta av människor i låglöneländer som Kina, Pakistan, Bangladesh och Indien. De jobbar långa timmar under svåra förhållanden. Världens och Sveriges klädkonsumtion fortsätter att växa. Den siffran var ton, det vill säga en ökning med cirka 50 procent. Samtidigt fortsätter svensk modeexport att öka. Under exporterade svenska företag kläder för 11,8 miljarder kronor.

Motsvarande siffra för var 5,7 miljarder. Numera tjänar Sverige mer på modeexport än på exporten av järnmalm. Idag tar bomullsodlingar upp cirka 2,4 procent av jordens yta. I exempelvis Uzbekistan, Turkiet, Australien och USA odlas bomull med konstbevattning, vilket ofta kan leda till miljöskador. Det går åt mellan 10 och17 litervatten för att odla ett kilo bomull. Varje t-shirt i bomull som ligger i din garderob har krävt drygt2 litervatten för att tillverkas. Inte heller syntetiska material är miljövänliga. Akryl och polyester görs av råolja och under tillverkningen sker utsläpp av stora mängder koldioxid och tungmetaller. Många fabriker har ingen avloppsrening och kemikalierna hamnar direkt ute i naturen. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen och Swedwatch från har många svenska klädföretag dålig koll på hur deras kläder produceras och vilka kemikalier som används i tillverkningen. Det går att minska textilfabrikernas miljöpåverkan, men utvecklingen går långsamt.

Cirka en procent av all bomull i världen odlas idag ekologiskt. Men återvinning av kläder uppmärksammas mer och mer. Svenska klädföretag har börjat använda sig av tekniska lösningar från bland annat Japan för att återvinna gamla kläder av polyester. Det går också att tillverka kläder av återvunnen bomull, ull och polyamid. Amerikanska företaget Patagonia var dessutom först i världen med att tillverka fleece-kläder av plastflaskor Dagens miljöstationer kommer kanske en dag att kompletteras med återvinningscontainrar för bomull, ull och polyester. Naturfibrer är fibrer som kommer från naturen.

Pant på kläder?

Bomull, lin och silke har använts av oss människor i flera tusen år för att spinna trådar och tillverka kläder. Vi slänger och köper nytt Sedan millennieskiftet och fram till så har konsumtionen av textil ökat med 30 procent per person. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år varav 10 kilo var kläder. Samtidigt slänger varje person ungefär 7,5 kilo textil rakt ned i hushållsavfallet varje år. Här är veckans gäster när Go ' kväll är tillbaka! På sitt Instagram-konto siroun. Var hittar man kläderna i gör om mig?

Go'kväll gör om mig igår

Vilken är den största religionen i världen? Kan man byta plats på tåget? Varför har jag snett ansikte? Finns Betlehems stjärna? Vad kallas perioden före Soluppgång? Tópicos populares. När kommer kalifat säsong 2 ut? Vad är en annan benämning på gudinnan Freja? Hur funkar 6 skift? Är det farligt att sövas när man är förkyld?