Svar på frågan : vad var det postmoderna?

Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen. Utifrån ett historiskt perspektiv kan man tyda en kronologisk ordning från det moderna till det postmoderna. När man beskriver kulturella tillstånd är det dock viktigt att vara medveten om hur det moderna och det postmoderna existerar parallellt mellan olika kulturella och sociala skikt i vår samtid. I sin betoning av det relationella och kontextuella präglas den postmoderna världsbilden av en filosofisk skepticism. Begreppet "postmodernism" förekom under större delen av talet, men har under sin historia haft mycket olika innebörder. Det var först framåt talet som en mer samstämmig diskussion kring postmodernismen började ta form, även om det är ett begrepp som fortsätter att definieras olika av olika tänkare. Både som begrepp och idé förutsätter "postmodernism" förekomsten av " modernism ". År använde den spanske litteraturkritikern Federico de Onís termen postmodernismo för att beskriva vad han såg som en konservativ motrörelse inom modernismen.

Först på talet dyker termen upp i den engelsktalande världen. Bland annat i historikern Arnold Toynbee åttonde band av hans A Study of History , där han döpte epoken som inleddes med Fransk-tyska kriget till den "postmoderna tiden". Sommaren skrev poeten Charles Olsen i ett brev till kollegan Robert Creeley om en "postmodern värld", som låg bortom de stor uppfinningarnas och den industriella revolutionens tid. År blev han rektor för den radikala skolan Black Mountain College men blev också den sista då skolan tvingades stänga Efter detta använde han inte termen igen. Wright Mills och litteraturkritikern Irving Howe använder "postmodernism" som begrepp för en samtida strömning de beskrev som mindre modern, i en tid då både socialism och liberalism höll på att bryta samman. På en konferens arrangerad vid slutet av talet av Congress of Cultural Freedom - ett organ inom CIA med uppgift att verka vid kalla krigets kulturella fronter — hyllade litteraturkritikern Leslie Fiedler framväxten av en ny känslighet hos den framväxande ungdomen, av "dropouts" och "kulturella mutanter" vars värderingar präglades av "frigjordhet, droger och medborgerliga rättigheter" vilket skulle leda till en välkommen ny postmodern litteratur.

Men det var som sagt först på talet som begreppet fick någon större spridning. Hösten publicerades första numret av tidskriften boundary 2 med undertiteln Journal of Postmodern Litterature and Culture. Ett år senare ägnade tidskriften ett helt dubbelnummer bara åt Olsen. Det var vid den här tiden som begreppet började stabiliseras som en kollektiv referens. Men Hassan skulle senare tappa hoppet om denna nya postmodernism och istället var det en av få sfärer som han inte hade omslutit i sitt begrepp som verkligen skulle nå ut med termen till bredare massor. Det gjorde istället Venturi student Robert Stern och senare, av kritikern Charles Jencks i The Language of Post-Modern Architecture som genomsyrades av kritiken mot hur modernismen och kapitalismen hade gått samman. Vid den första arkitekturbiennalen i Venedig deltog Jencks som organisatör och tillsammans med huvudcuratorn Paolo Potoghesi skapades något av en hyllning till den nya postmoderna arkitekturen.

Trots att talet inte i så stor utsträckning nämner postmodernism har det blivit en text som standardmässigt refereras till i dskursen kring postmodernism. Inom arkitektur , konst , musik och litteratur syftar postmodernism på ett flertal väsensskilda stilistiska trender som har sin utgångspunkt i modernismen eller på något väsentligt vis utgör motreaktioner till den. Den postmoderna konsten beskrivs ofta med ord som eklekticism , avvikelse, collage , pastisch och ironi. Popkonst , dekonstruktivism i arkitektur , magisk realism i litteratur , maximalism och nyromantik är några av de konstnärliga riktningar som betraktas som postmoderna. Postmoderna teoretiker beskriver ofta den postmoderna konsten som ett upphävande av relationen mellan väletablerade motsatspar som konstnär-publik, allvar-lek och finkultur-kitsch. Inom sociologi betraktas postmodernism som en konsekvens av ekonomiska , kulturella och demografiska förändringar och karaktäriseras med begrepp som postindustrialism , senkapitalism och utomparlamentarism som i sin tur förklaras med uppkomsten av tjänstesamhället , massmedias ökade betydelse och integrationen av världsekonomin.

Andra viktiga begrepp är informationssamhälle , globalisering , den globala byn och mediateori. Som kulturell riktning är postmodernismen ett symptom av postmodernitet som med en bred definition kan sägas vara det västerländska samhället efter moderniteten. Enligt den franska filosofen och litteraturvetaren Jean-François Lyotard är postmodernitetens viktigaste kännemärke "en skepsis mot metaberättelser ", det vill säga, att människan i det postmoderna samhället har förkastat storslagna, universella förklaringsmodeller och paradigm som religion , etablerad filosofi , kapitalism och kön , som tidigare har använts för att förklara kultur och beteendemönster , för att istället organisera sitt liv kring flera mer lokalt förankrade subkulturella ideologier , myter och legender. Vidare innebär postmodernitet övertygelsen att sådana styrande metaberättelser bara utgör en stabil grund för samhället så länge de svarar på aktuella fenomen.

Så fort paradigmet misslyckas med att hantera nya fenomen kan det ersättas av en bättre förklaringsmodell som senare kan gå samma öde till mötes. Hur begreppet "postmodernism" bör användas, vilken betydelse begreppet har och dess roll i debatten är föremål för en kontinuerlig debatt. Trots att postmodernister skyr enkla definitioner kan begreppet ändå i allmänhet sägas kännetecknas av: [ källa behövs ]. Inom filosofi används termen postmodernism ofta för riktningar och arbeten som utgår från poststrukturalism , dekonstruktion , mångkulturalism , genusstudier och litteraturteori. Inom filosofi uppstod postmodernismen i början av talet som en kritik av positivismen genom att betona vikten av maktrelationer, personlig identitet och diskurs i konstruktionen av sanning och världsbilder. I denna betydelse betraktas postmodernitet av många kritiska teoretiker som en grundläggande brytning med en konstnärlig och filosofisk tradition som sedan upplysningen strävat efter ett ständigt mer storslaget och universellt system för att hantera estetik , etik och kunskap.

Den postmoderna filosofin använder sig av flera metoder för att kritisera nedärvda västerländska tankegångar, bland annat historicism och psykoanalytisk teori. Friedrich Nietzsches filosofi har haft stor betydelse för utvecklingen av postmodern filosofi under talet. I sin bok Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinn Om sanning och lögn i utommoralisk mening lägger Nietzsche fram hypotesen om att vetenskapliga koncept är kedjor av metaforer som är härdade till accepterade sanningar. Postmodern arkitektur, också kallad postmodern klassicism, är ett otydligt och mångskiftande begrepp för en rörelse främst under och talet som vände sig emot idealen inom modernismen. Inom arkitekturteori började man använda begreppet "postmodernism" under talet efter att Charles Jencks definierat begreppets betydelse för arkitekturen i sin bok The Language of Postmodern Architecture. Syftet med postmodernismen var att kritisera modernismens puristiska ideal.

Den utopiska, kollektivistiska och funktionella ideologi, som förmodades ha burit upp modernismen i arkitekturen - och gav den ett enda, rationellt fastställt mål - förkastades till förmån för något som medvetet var mindre idealistiskt och uppriktigt men, hoppades man, mera demokratiskt. Den postmodernistiska arkitekturen hade som förebild de förmodernistiska byggnadstyper med traditionellt rika artikuleringar. Man hade som teori om hur viktigt det var att en ny arkitektur skulle föra en dialog med platsen, man ville skapa symbolisk och associationsrik arkitektur som alternativ till modernismens puristiska formspråk. Postmodernistiskt konstruktion karaktäriseras av dekorativa element utan konstruktiv funktion och skiljer sig på så sätt från modernistiskt konstruktion där byggnader utformas helt och hållet utifrån sin funktion. Postmodernismen inom konsten stammade bland annat ur kritik som exempelvis situationisterna hade uppmärksammat; som exempelvis konstens värde och existensberättigande.

I och med att tidigare konstbegrepp som exempelvis Kants idé att estetiken var Guds verktyg för att göra den intelligenta människan god, och den goda människan intelligentare, inte längre gällde konstens samlade begrepp att finna nya vägar. Många av de konstyttringar som blev resultatet av postmodernismen hade redan existerat under det tidiga talet, men det var i och med postmodernismen som dessa uttryck formulerades och många av de konstnärer som arbetade inom det postmoderna fältet var också aktiva med att plocka fram och visa upp tidigare konstnärer som arbetat med liknade problemställningar.

Svar på frågan : vad var det postmoderna?

Några av de viktigare inslagen inom postmodernismen var kritiken mot äkthetsbegreppet , genibegreppet och kvalitetsbegreppet. Kritiken mot dessa begrepp innebar att man friskt började låna ur konsthistorien och konstnärer började också arbeta med kulturyttringar som tidigare setts som att de hade ett lägre kulturellt värde som exempelvis kitsch , pornografi och mode. En av huvudkrafterna bakom modernismen hade varit att pröva gränserna för konstbegreppet. Postmodernismen gick ett steg längre och kom många gånger att utmana än mer grundläggande värderingar. Ett idealiskt postmodernt samhälle karaktäriseras av att tilltron till objektiva sanningar raserats, inga ideologier eller religioner anses längre tillförlitliga och tilltron till vetenskapen har gått förlorad. Postmodernismen är en tid då gränser suddas ut, och där ingenting är på förhand givet. Den postmoderna människan är både rot- och rastlös - och livet ses som en serie tillfälliga förflyttningar och rollbyten.

I och med att människor i det postmoderna samhället har förlorat tron på objektiva sanningar, finns ingen tillförsikt i att framtiden skulle kunna kontrolleras och styras och engagemanget i kollektiva rörelser raseras. Istället förläggs människors satsningar i hög grad till individuella projekt, och jakten efter nu-upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet. Det finns två ledande teoretiker om det postmoderna samhället. Den ena är Jean Baudrillard som anser att det moderna samhället kännetecknades av produktion medan det postmoderna kommit att kännetecknas av simulering och en slags implosion i tecken och symboler från olika massmedia. I dagens samhälle har vi tappat kontakten med verkligheten.

Butiken är stängd tills vidare

Idag rör vi oss i ett samhälle där det finns modeller av en verklighet utan någon reell grund; en hyperrealitet produceras, och det är i den hyperrealiteten vi lever. Det verkliga har inte längre någon betydelse och kan knappt sägas existera alls. Tecknen föregår verkligheten, ordningen kastas om och simuleringen skapar vår värld. Media fråntar allting dess ursprungliga mening och värde. Läs mer om LitteraturMagazinet. Svar på frågan : vad var det postmoderna - Häftad. Information från förlaget. Bok- presentation: Svar på frågan : vad var det postmoderna Författar- presentation: Anders Burman Häftad. Dölj Anmäl textfel Motivera dina rapportering: Ditt meddelande. Utgivning Flykten från Hegel av Anders Burman. Danskt band, Finns i lager, kr.

Koll på böcker på 5 minuter

Hans-Georg Gadamer och hermeneutikens aktualitet av Anders Burman. Pedagogikens idéhistoria : uppfostringsidéer och bildningsideal under 2 år av Anders Burman. Flexband, Finns i lager, kr. Tillsammans : politik, filosofi och estetik på och talen av Anders Burman. Häftad, Finns i lager, kr. Den reflekterade erfarenheten : John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande av Anders Burman. Att växa som människa : om bildningens traditioner och praktiker av Anders Burman När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av Konst och lärande : essäer om estetiska lärprocesser av Anders Burman Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett aka Svenska bildningstraditioner av Anders Burman Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt Våga veta! Konsten att handla - konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska av Anders Burman Hannah Arendt framstår som en av det förra seklets me Sekelslut : idéhistoriska perspektiv på och talen av Anders Burman.

Politik i sak : C. Yippee - I've got something Kop underl test av Anders Burman.