Myrorna hämta möbler

Redan från början var praktik och arbetsträning för människor som stod utanför arbetsmarknaden en del av verksamheten. Frälsningsarmén fortsatte sitt sociala arbete i kombination med Myrornas butiker. Under många år var dock second hand inte någonting som gemene man handlade. Tiden efter andra världskriget präglades framförallt av framtidsoptimism tack vare teknisk och ekonomisk utveckling, vilket resulterade i ökad konsumtion av nya produkter istället för av äldre föremål. Det var först under talet Myrorna fick ett lyft i och med att miljömedvetandet ökade. Second hand började samtidigt bli mode när unga hittade en ny stil och ett nytt uttryckssätt genom gamla kläder och föremål. Idag finns Myrornas butiker utspridda i hela Sverige. Verksamheten har genom åren utvecklats med butikskoncept, effektivare gåvoinsamling och sortering samtidigt som Myrorna har fortsatt att erbjuda meningsfull arbetsträning. Myrorna har i över år utvecklats i takt med samhället, men syftet har hela tiden varit detsamma — att göra nytta och bidra till ett mer medmänskligt och hållbart samhälle.

Vår historia.

Myrorna möbler

När det inte längre går att återanvända så återvinns materialet, vilket gör att till exempel en PET-flaska kan bli en fleecetröja. Vad är downcycling och upcycling? Downcycling och upcycling är två begrepp inom återvinning. Downcycling innebär att en trasig tröja blir exempelvis stoppning i möbler, putstrasor eller isolering. Upcycling innebär att man gör en ny tråd av begagnade textilfibrer.

Vi hämtar dina möbler gratis

Det skulle kunna innebära att en trasig tröja bryts ned och sedan blir en likvärdig men hel tröja igen. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet och är ännu inte möjlig i större omfattning. Hur mycket av det som Myrorna samlar in tas om hand i Sverige? I Sverige samlar Myrorna in cirka ton textil per år som sedan sorteras, kategoriseras och värderas på våra produktionsenheter. Vårt mål är att all textil vi samlar in ska hanteras så långt upp i avfallshierarkin som möjligt — det vill säga återanvändas och återvinnas — och en hel del av textilen vi får säljs i våra butiker i Sverige och i vår webbshop. Varför kan inte allt återanvändas eller återvinnas i Sverige?

Myrorna stockholm

Vi på Myrorna ser en enorm potential och ökad efterfrågan på second hand-produkter i Sverige. För tillfället är dock inflödet av textil tyvärr större än efterfrågan, vilket till stor del har att göra med dagens stora överproduktion av kläder. Det finns helt enkelt inte marknad och kapacitet att ta hand om allt det som människor inte får plats med i sina garderober. Vad händer med det som inte kan säljas i Myrornas butiker? Det som vi får in och inte kan säljas vidare här i Sverige går på export utomlands, för att i största möjliga mån medverka till en cirkulär värld. Försäljningen utomlands sköts tillsammans med vårt exportbolag, Fretex International , som vi äger tillsammans med vår norska motsvarighet, Fretex. Hur säkerställer Myrorna att de varor som går på export hanteras på ett miljömässigt och etiskt sätt? Den ska säkerställa att våra gåvor hanteras korrekt även när de säljs på utlandsmarknaden. Några av de viktigaste punkterna i den är maximering av återanvändning och minimering av förbränning, säker hantering av farligt avfall, arbetsmiljöfrågor såsom löner och diskriminering, säker och miljömässig transport samt sund affärsmässighet och transparens.

För att säkerställa att detta efterlevs av våra kunder har vi revisioner varje år. Varför tvättar Myrorna inte plaggen innan de hamnar i butik? Att tvätta allt vi får in skulle kräva mycket tid och resurser. Vi uppmuntrar istället människor att tvätta plaggen innan de lämnas in. Många av våra kunder vill oavsett tvätta plaggen när de kommer hem.

Så fungerar myrdosor

Genom att inte tvätta spar vi dessutom på vatten, vilket är bra för miljön. Var kan jag läsa mer om Myrornas insamling och hållbarhetsarbete i stort? Här på vår sajt kan du läsa mer om vår organisation och hur alla delar av vår verksamhet fungerar, liksom ta del av våra årliga hållbarhetsrapporter. I hållbarhetsrapporterna redovisar vi bland annat hur mycket vi samlar in, hur stor del av det insamlade som stannar i Sverige respektive går på export och hur stort vårt ekonomiska överskott till Frälsningsarméns sociala arbete är.