Sista tiden med kol

Ibland kan syrgasbehandling behövas vid tillfällen då det uppstår en tillfällig syrebrist i blodet. Syrgas ges på sjukhus. Har man svår KOL, med ständig syrebrist i blodet, kan man behöva ha syrgasbehandling i hemmet. En sjuksköterska eller en läkare gör en bedömning baserat på dina symptom.

Dödlighet kol

Målet är att du ska må bra både nu och i framtiden. Om du har svårt att andas trots behandling hemma ska du genast kontakta din vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Capio Sverige Varför får man KOL? Tidiga symptom vid KOL pip i bröstet återkommande hosta med segt slem Vanliga symptom vid KOL andfåddhet vid ansträngning trötthet och orkeslöshet väsande, rosslande eller pipande andning — särskilt vid ansträngning hosta med slem infektioner i luftvägarna viktminskning och svullna fötter Att viktminskning är ett vanligt symptom vid KOL beror på att andningen tar mer energi från en person med KOL än hos en person med friska lungor. Diagnos och behandling Om du misstänker att du har KOL ska du kontakta en vårdcentral för att göra en medicinsk utredning. Så kan vi hjälpa till Du kan kontakta en av våra vårdcentraler om du tror att du har KOL eller om du har KOL och får en luftvägsinfektion.

Det här kan du göra själv Det finns flera saker du kan göra själv för att må bättre: Sluta röka. Det är det i särklass viktigaste om du är rökare. Du kan få hjälp med rökavvänjning från din vårdcentral. På våra vårdcentraler kan du bland annat få hjälp med information om tobak och beroende, motiverande samtal och metoder för att förändra dina tobaksvanor. Rör på dig. Ju mer fysiskt aktiv du är, ju långsammare utvecklas KOL. Det gäller även om du har svårare besvär. Ät energirik kost. Det är vanligt att gå ner i vikt när man haft KOL under en lägre tid. Du behöver äta mat med mycket energi. En dietist kan ge dig kostråd. Ät fler mindre måltider. Det är svårare att andas om man är väldigt mätt, ät mindre och ofta i stället. Var ute i solen. Det är vanligt med lågt D-vitamin i blodet vid KOL. Ett sätt att öka kroppens förmåga att bilda D-vitamin är att vistas i solsken. Försök att undvika infektioner. Tvätta händerna ofta och undvik nära kontakt med personer som du vet bär på en infektion.

Relaterade diagnoser Astma. Vi hjälper dig Öppna Filter. Regioner Region Blekinge. Region Gävleborg. Region Halland. Region Kronoberg. Region Skåne. Region Stockholm. Region Uppsala. Region Värmland. Region Västerbotten. Region Västmanland. Region Örebro län. Region Östergötland. Västra Götalandsregionen. Primärvård Vårdcentral. Region Blekinge. Capio Hälsocentral Bomhus Solgårdsgatan 2 30, Gävle. Capio Hälsocentral Dragonen Ridvägen 12 25, Umeå. Capio Vårdcentral Almö Myggenäsvägen 4 60, Myggenäs. Capio Vårdcentral Angered Kultivatorgatan 3 65, Angered. Capio Vårdcentral Badhotellet Järnagatan 16 73, Södertälje. Capio Vårdcentral Borrby Kyrkostigen 2 30, Borrby. Capio Vårdcentral Broby Snapphanegatan 1 42, Broby. Capio Vårdcentral Enköping Korsängsgatan 42 49, Enköping. Capio Vårdcentral Hjortmossen Lasarettsvägen 2 52, Trollhättan. Capio Vårdcentral Hovshaga Pomonavägen 2 61, Växjö. Capio Vårdcentral Hässleholm Tingshusgatan 2 31, Hässleholm.

Capio Vårdcentral Kista Färögatan 5 40 , Kista. Capio Vårdcentral Kvillebäcken Borstbindaregatan 6 22, Göteborg. Capio Vårdcentral Liljeforstorg Gränby bilgata 2 31, Uppsala. Capio Vårdcentral Limhamn Järnvägsgatan 56 16, Limhamn. Capio Vårdcentral Simrishamn Sjukhusvägen 1 32, Simrishamn. Capio Vårdcentral Strömstad Oslovägen 44 35, Strömstad. Capio Vårdcentral Sävja Västgötaresan 64 plan 1, 54, Uppsala. Capio Vårdcentral Tomelilla Pilevallsgatan 2 våning 2, 34, Tomelilla. Capio Vårdcentral Ängelholm Bruksgatan 25 , Ängelholm. Capio Åhus filial Köpmannagatan 21 31, Åhus. Capio Gärsnäs filial Malmövägen 84 61, Gärsnäs. Capio Hälsocentral Brynäs Eriksbergsgatan 18 84, Gävle. Capio Hälsocentral Gävle Kaserngatan 48 3 tr, 53, Gävle. Capio Vårdcentral Berga Söderleden 35, Linköping. Capio Vårdcentral Curera Karlandaplan 6 47, Farsta. Capio Vårdcentral Farsta Munkforsplan 33 2tr 47, Farsta. Capio Vårdcentral Gubbängen Gubbängstorget 45, Enskede. Capio Vårdcentral Gullmarsplan Gullmarsplan 5 40, Johanneshov.

Capio Vårdcentral Haga Skäpplandsgatan 46, Örebro. Capio Vårdcentral Hallsberg Långängsvägen 11 36, Hallsberg. Capio Vårdcentral Högdalen Önskehemsgatan 22 54, Bandhagen. Capio Vårdcentral Lekeberg Vallgatan 17 31, Fjugesta. Capio Vårdcentral Nockebyhöjden Backskåran 9 40, Bromma. Capio Vårdcentral Nynäshamn Idunvägen 1 31, Nynäshamn. Capio Vårdcentral Ringen Ringvägen 60, Stockholm. Den viktigaste åtgärden för den som är rökare är rökstopp, men allmänna råd om yrkesmiljö, vaccination, motion och diet är också viktiga faktorer. Det är aldrig för sent att sluta röka. Ett rökstopp medför att den stadiga försämringen i lungfunktionen hos den som drabbats av KOL bromsas markant, vilket bidrar till väsentligt förbättrad livskvalitet. Bromsas sjukdomsförloppet upp i tid kan man slippa komplikationer som avmagring, kraftlöshet, andningssvikt och belastning på hjärtat. Personer med KOL har ofta en nedsatt allmänkondition. Det finns ett positivt samband mellan upplevd livskvalitet och fysisk uthållighet.

Det är därför mycket viktigt att personer med KOL, oavsett sjukdomens svårighetsgrad, får kontakt med en fysioterapeut för att få hjälp med att förbättra konditionen. Även styrketräning ger god effekt. Symtomdämpande behandling med luftrörsvidgande läkemedel är oftast aktuell när den drabbade har symtom. En viktig del av behandlingen syftar till att förhindra uppkomst av exacerbationer. Eftersom dessa ofta uppstår i samband med infektioner kan även vaccination mot influensa och lunginflammation vara viktiga åtgärder. För symtomlindring ges behandling med luftrörsvidgande mediciner. De finns i två olika typer, kort- eller långverkande så kallade beta stimulerare, samt antikolinergika. Kort- och snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel i form av spray eller pulver för inhalation inhaleras vid behov, till exempel vid tillfälliga symptom eller inför situationer som man av erfarenhet vet ger symptom.

Varför får man KOL?

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel ges regelbundet, 1—2 gånger dagligen i symptomlindrande syfte. Ofta ges en kombination av de två olika typerna av luftrörsvidgande läkemedel. Vid kronisk andningssvikt, så kallad kronisk respiratorisk insufficiens, kan ständig oxygen syrgas i hemmet behövas. Denna behandling har visat sig förbättra livskvalitet och fördubbla överlevnadstiden hos personer med långt framskriden KOL och svår kronisk syrebrist. Med oxygenbehandling kan den som insjuknat i KOL slippa en rad följdsjukdomar som annars kan drabba hjärtat, hjärnan och nervsystemet. Oxygenbehandling motverkar också muskelförtvining och ansamling av vätska till följd av att njurarna vid syrebrist sparar på vatten. Eftersom oxygen ökar brandrisken kan den som fortfarande röker inte behandlas med oxygen i hemmet. I ett fåtal speciellt utvalda fall kan så kallad volymreducerande behandling vara aktuell. Detta kan göras genom att ta bort de mest förstörda delarna av lungorna för att ge de friskare delarna mera plats och fungerar därmed bättre.

Genom att luft endast kan andas ut — men inte in — genom denna ventil töms den överuppblåsta delen av lungan långsamt på luft, och ger på så sätt den friska delen mer utrymme att fungera. Vid mycket svår KOL kan det också vara möjligt med en lungtransplantation. Det handlar om personer med svår andningssvikt och mycket begränsade överlevnadsmöjligheter, men där andra organ inte har tagit alltför stor skada. Diagnosen KOL innebär att patienten har en bestående funktionsnedsättning. Det är en kronisk sjukdom och kan medföra stora svårigheter att klara av vardagen på samma villkor som andra. Om du fortfarande röker är det viktigaste för din framtida hälsa att så fort som möjligt sluta med det. Sök hjälp om du inte klarar det på egen hand — det finns många alternativ. Tänk på att avstå från själva rökningen är det viktigaste för din sjukdomslindring — nikotinberoendet är sekundärt och kan i dag tillgodoses med till exempel plåster eller tuggummi om det känns för jobbigt att bryta även med nikotinet.

Kontrollera din vikt och ät en bra och blandad kost. Viktförlust är en varningssignal. Intag av kalk och D-vitamin minskar risken för benskörhet. Motionera aktivt. Det håller kroppens muskler i trim och tränar också andningsmusklerna. En KOL-patient som är van vid fysisk ansträngning är bättre rustad att klara andnöden som sjukdomen medför. Nuförtiden kan du även få hjälp och stöd i din träning på recept, om det känns svårt att hålla igång på egen hand. Om du är infektionskänslig bör du undvika nära kontakt med förkylda personer, särskilt små barn. Se till att du vaccineras mot influensan årligen och att du blir vaccinerad mot lunginflammation. Den som drabbats av KOL har ofta behov av rehabilitering i flera olika former, såväl fysiskt som psykiskt. Eftersom KOL är en sjukdom som till stor del är relaterad till livsstilen behöver den som drabbas se över sina levnadsvanor för att behandlingsresultatet ska bli optimalt. För att minska risken för ytterligare komplikationer eller följdsjukdomar är det mycket värdefullt för den som har KOL att försöka bibehålla eller öka sin fysiska förmåga.

Regelbunden motion inverkar gynnsamt på bland annat arbetsförmåga, högt blodtryck och höga blodfetter. För den som har KOL är det viktigt att motionera varje dag, i den takt och på det sätt man klarar av. Gångträning, cykelträning, gymnastik eller simning — om man väljer det man tycker om är det lättare att göra motionen till en regelbunden vana. Dagliga promenader — även om det bara är några hundra meter — ger bättre muskelkraft, förbättrad cirkulation och stabilare lungfunktion. Undernäring är ett allvarligt problem hos många personer med KOL. Den medför att musklerna och infektionsförsvaret blir sämre, risken för benskörhet ökar och den tid man har kvar att leva minskar. När viktförlusten upptäcks hjälper ofta kostråd och ändrad mathållning för att vikten ska stabiliseras. Näringstillskott av olika slag kan vara nödvändiga och bör tas i samråd med dietist.

Kol livslängd

Att drabbas av en kronisk sjukdom kan vara psykiskt påfrestande både för den drabbade och för anhöriga. Många med svår KOL och kronisk andningssvikt isolerar sig. Av rädsla för att plötsligt bli sämre kan det vara svårt att våga sig ut och delta i aktiviteter. Här kan samtalsstöd med en kurator, i grupp eller enskilt, vara till god hjälp. Det psykosociala stödet har även betydelse för den fortsatta fysiska rehabiliteringen. Med hjälp av handfasta råd kring olika vardagliga situationer är det lättare att bryta mentala spärrar som ofta bottnar i oro och rädsla. I stället för att undvika olika aktiviteter kan man öva in ett förhållningssätt för att klara av dem. Bland personer med KOL är det vanligt med depressiva besvär. Detta beror inte bara på den svåra sociala situation som sjukdomen innebär, med begränsade möjligheter att nå sin omgivning och andra problem i vardagen. Vid svårare KOL kan den låga syrgashalten i blodet också bidra till kognitiva och psykiska besvär.

Det är bra om både patient och anhöriga är medvetna om detta, så att hjälp med till exempel antidepressiv behandling kan sökas i tid. Mellan och människor i Sverige beräknas ha lungsjukdomen KOL. Senare års forskning har visat att KOL inte är en enda sjukdom utan flera, som alla leder till luftvägsobstruktion. Det har öppnat för ett nytt sätt att gruppera de KOL-sjuka utifrån de underliggande sjukdomsmekanismerna, vilket har vidgat forskningsfältet. För att förhindra att fler människor drabbas av KOL inriktas en stor del av forskningen mot att identifiera faktorer som är särskilt viktiga för utveckling av eller skydd mot sjukdomen. Rökning är den vanligaste och mest studerade orsaken, men sjukdomsutvecklingen beror på förhållandet mellan det skadliga ämnet och kroppens eget försvar. Upp emot 20 procent av dem som drabbas har aldrig själva rökt. Det är viktigt att försöka ta reda på vad som ligger bakom och varför kroppen reagerar på det här sättet.

Kunskapen ger också ökade möjligheter att påverka hur sjukdomen utvecklas. Hjärt-Lungfonden stödjer forskning inom dessa områden. Forskningen kring orsaker till och skyddsfaktorer mot utveckling av KOL lär oss mycket om hur KOL uppkommer, men ökar även den allmänna kunskapen om hur lungorna reagerar på omvärldsfaktorer. Det börjar bli allt klarare att det finns flera ärftliga komponenter som bidrar till att man utvecklar KOL. Det är många gener som samverkar till en ökad känslighet för — eller ett ökat skydd mot — sjukdomen.

Följdsjukdomar kol

Kunskapen om dessa gener, och hur de kan påverkas eller triggas av vår miljö och livsstil, bidrar också till en ökad insikt om var nya läkemedel bör sättas in för att ge störst effekt. Målet med forskningen är att definiera flera olika undergrupper för att i framtiden kunna utveckla individanpassad medicinering, säger anslagstagaren och forskaren Åsa Wheelock. Ett flertal ämnen i kroppen bidrar både till att aktivera och hämma inflammatoriska celler. Obalans i detta system kan orsaka kronisk inflammation som skadar luftvägarnas struktur permanent. Läkemedel som riktas just mot att hämma eller stoppa dessa ämnen från att göra skada är under utveckling och prövas nu kliniskt. Under senare år har det blivit alltmer accepterat att diagnosen KOL egentligen omfattar ett brett spektrum av underliggande sjukdomstillstånd som leder till luftvägsobstruktion. Mycket av dagens forskning riktas därför mot att gruppera KOL-patienter på ett sätt som motsvarar de underliggande sjukdomsmekanismerna, snarare än att gruppera dem baserat på symtom och lungfunktion vilket är standard i dag.

Genom att försöka länka aspekter som kön, ålder vid diagnos, takten för försämring av lungfunktionen, faktorer från barndomen, ärftliga faktorer, livsstilsfaktorer, etc, med förekomsten av specifika biomolekyler i lungan försöker forskarna förbättra kunskapen om vilka olika former av KOL som finns. Denna molekylära kunskap utgör ett viktigt steg i att kunna utveckla effektiva behandlingsformer för de ännu okända undergrupper av KOL, och denna forskning stöds till stor utsträckning av Hjärt-Lungfonden. Forskning bedrivs på flera fronter för att förbättra livskvaliteten för befintliga KOL-patienter. Nu riktas exempelvis omfattande insatser på att undersöka hur försämringsperioderna kan förebyggas och mildras. Tidigare forskning har visat att KOL-patienter bör vaccinera sig mot influensa varje år för att minska antalet svåra infektioner. Därutöver finns många studier som talar för att det är bra med träning — allmänkonditionen förbättras och antalet sjukhusinläggningar minskar.

Även på läkemedelsområdet pågår forskning. Den absolut viktigaste behandlingen för den som har rökrelaterad KOL är att sluta röka, och det är aldrig för sent. Även för KOL hos aldrig-rökare kan livsstilsförändringar vara viktiga. Vid behandling av KOL finns läkemedel dels för att lindra symtomen, dels för att förebygga akuta försämringsperioder. För symtomlindring ges luftrörsvidgande mediciner som finns i olika typer. Vanliga kortverkande medel är astmasprayer eller astmapulver, som patienten tar vid behov. Rätt teknik för inhalation av dessa läkemedel är ytterst viktig. Kopplat till den symtomlindrande behandlingen vill man även förbättra livskvaliteten för den som har drabbats av KOL. Därför har behandlingen på senare år inriktats mycket på att minska risken för försämringsperioder. För detta används ibland långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel i kombination med inhalationskortison. Tablettpreparat som även de ger symtomlindring genom att minska reaktiviteten och sammandragningar i luftvägarna finns, så kallade PDE4 och leukotrien-hämmare.

Dessa är långtidsverkande preparat som kan ta veckor till månader innan de ger full effekt. Det är därför viktigt att dessa tas dagligen under lång tid och inte som akutmedicin vid symtom. Här har sjukgymnasten en utomordentligt viktig roll. Fysisk träning med sjukgymnast kan i dag ges på recept. Ett vanligt uttryck för virus- och bakterieinfektioner hos personer med KOL är så kallade exacerbationer, det vill säga tillfälliga försämringsperioder med ökande slemhosta, missfärgat, ofta gulgrönt slem och ökad andnöd. Försämringsperioder bidrar till sjukdomsutvecklingen. Det blir en ond spiral där patienten får nedsatt lungfunktion, mer symtom, blir mer stillasittande, känner mer oro och upplever lägre livskvalitet. Detta leder till att försämringarna kommer allt tätare. Personer med KOL löper även en ökad risk att drabbas av lunginflammation och andra infektioner. Personer med KOL bör därför iaktta viss försiktighet vid kontakt med förkylda personer.

I svårare fall behövs läkarhjälp och behandling med kortison och antibiotika. Hos patienter med svår KOL kan försämringen bli dramatisk. Läkarhjälp måste då sökas akut.