B-uppsats
Superspännande ämne som kombinerar mina favoritämnen, psykologi och teknik. Vi ska studera om designen av behandlingsprogrammet kan påverka behandlingens kvalitét. Några tips att tänka på från min sida lärt mig av mina misstag, hehe. Denna veckan är det dessutom jag som håller i lundsuniversitet på instagram, följ gärna och kika! Ta hand om Er! Lundastudent Livet som student vid Lunds universitet. Några tips att tänka på från min sida lärt mig av mina misstag, hehe Var ute i god tid. Lättare sagt än gjort men sätt upp veckodeadlines där ni ser till att skriva. Det är skönt att ha några veckors framförhållning så man faktiskt kan gå igenom sitt arbete och korrekturläsa, ändra, och fixa med referenserna. Hitta en skrivpartner om ni får ha det som har samma ambitionsnivå och arbetar som ni. Jag har märkt att det är svårt att komma överens om en gillar att skriva ihop, och den andra vill sitta hemifrån. Följ din frågeställning, det är jättesvårt at hålla sig till ämnet när man skriver om breda saker i en kandidatuppsats.
Uppskattas starkt om man är saklig och specifik. Vid möjlighet, välj en handledare ni kommer överens med. Filmen Att disponera en vetenskaplig text ger en övergripande introduktion till uppsatsens olika delar. Linnéuniversitetet erbjuder en uppsatsmall som du kan använda dig av i uppsatsskrivandet. Den ger dig också en överblick över strukturen. Om din institution tillhandahåller en egen uppsatsmall ska du förstås alltid använda den. Du behöver också bekanta dig med den akademiska textens speciella språk och struktur. I de två följande filmerna får du en genomgång av detta. Det kan också vara bra att veta vad som utmärker en akademisk text och skiljer den från andra texter. En uppsats är ett stort arbete, så vänta inte till sista minuten även om det känns som om du har massor av tid. Dela upp arbetet i delmål och bestäm när dessa ska vara färdiga. För loggbok över vad du ska göra varje dag och över vad du faktiskt gjort. Ett tips är att titta på äldre uppsatser i olika uppsatsdatabaser för att få inspiration till ditt eget ämnesval, men även för få en överblick över vad som redan har undersökts och hur.
Kanske har du under din utbildning stött på något ämnesområde du vill fördjupa dig i. Många gånger är din handledare ett viktigt bollplank för val av uppsatsämne. Ett annat bra tips är att använda en mindmap, en tankekarta, för att förtydliga ditt ämnesområde. Poängen med en mindmap är att du på ett överskådligt sätt kan få grepp om ämnet som du håller på med, de termer och begrepp som hör ihop med det och hur de är relaterade till varandra. När du har valt ditt ämne och har en idé om vilken typ av undersökning du vill göra är det dags att konkretisera och skriva ner ditt syfte. Syftet talar om vad det är du vill undersöka. Ett tydligt syfte gör det i sin tur lättare att precisera syftet i en eller flera frågeställningar, det vill säga exakt vad det är du vill titta på.
När skriver man c-uppsats
När du vet vad du vill undersöka börjar processen med att söka och skriva, något som kommer att ske om vartannat. Det är sällan så att du först söker fram allt material och sedan börjar skriva. Det är vanligt att du under skrivandets gång märker att du behöver mer material och det underlättar när du söker, om du redan har börjat formulerat dig kring ämnet. Beroende på ämne kan en uppsats se olika ut, det kan vara en empirisk undersökning eller en litteraturstudie. Du kan då behöva söka efter metodböcker om hur du ska gå tillväga för att genomföra din undersökning. Metodböcker hittar du framförallt i Onesearch. Avgränsa gärna till att endast söka på böcker. Exempel: "Charles Darwin". Du kan testa att avgränsa till fältet författare. I många ämnen förväntas du applicera teorier när du analyserar ditt material. Du kan då behöva söka efter teoriböcker. Om du vill få uppslag på teorier som används inom ditt ämne, kan du titta på äldre uppsatser inom området.
Ett annat sätt att få överblick och definitioner av teorier och begrepp är att använda dig av uppslagsverk och ordböcker. Böcker om speciella teorier hittar du framförallt i Onesearch.
Navigeringsmeny
Sökprocessen består av flera olika steg, men det är viktigt att du utgår från frågeställningen när du börjar söka efter tidigare forskning. Ett fel som många gör är att börja söka direkt utan att formulera sin frågeställning, hitta bra sökord eller fundera på vilken databas som är lämpligast. En genomtänkt och strukturerad sökstrategi blir i längden både mer tidssnål och effektiv. Så hoppa inte över något av stegen. De sökord du använder i dina sökningar är nyckeln till hur väl du lyckas att hitta material att arbeta med i din uppsats. Tänk på att du inte bara kommer att göra en sökning. Detta gör du för att få bra och relevanta träffar på din sökning. Börja med att få en överblick över de olika stegen i sökprocessen och vad du behöver tänka igenom innan du ska börja söka. Följande film går igenom de olika stegen och ger mer tips och råd. Ett första steg i att sätta ihop en bra sökning är att hitta sökord som täcker in ditt valda ämnesområde. Utgå från din frågeställning för att hitta relevanta sökord.
Börja med att identifiera de betydelsebärande orden, så kallade nyckelord. Samla ord under hela din sök- och skrivprocess, i artiklar du läser, ämnesord som används för att indexera relevanta artiklar, webbsidor du besöker, och så vidare, så att du täcker in hela frågeställningen. I det här skedet av informationssökningsprocessen gäller det att hitta så många sökord som möjligt! Börja med ett av orden. Försök hitta alla varianter av det, synonymer, vardagliga och akademiska uttryck. Du funderar på att undersöka hur lärare kan arbeta för att möta behoven hos elever med särskild begåvning inom matematik. Då kan ditt syfte formuleras så här:. Vilka undervisningsmetoder använder lärare för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik? Börja med att plocka ut de informationsbärande orden, det vill säga nyckelorden i ditt syfte:. En bra hjälp för att strukturera och samla de sökord du hittar kan vara att göra en tabell, som ger dig överblick och struktur.
Utifrån din tabell så kan du plocka ut två eller tre begrepp i taget och konstruera en söksträng för att se vilka kombinationer av sökord som ger dig mest relevanta träffar för att besvara syftet med din sökning. I tabellen kan du samla både fritexttermer och ämnesord, det vill säga ord som du hämtar från de tesaurusar som ämnesdatabaserna använder sig av för att indexera artiklarna i databaserna. I följande filmer får du tips på hur du kan arbeta med att få fram bra sökord. Film - Synonymer och relaterade sökord Nästan alla forskningsresultat förmedlas på engelska, även resultat från svenska forskare. Du bör därför alltid översätta dina sökord till engelska. Om du är osäker på vad ett ord eller begrepp heter på engelska, testa att slå upp det i till exempel NE:s ordböcker eller översätt det via Google translate. Ett annat sätt att få fatt i begrepp är att gå till den svenska Wikipedia-sidan och se om det finns en koppling till den engelska motsvarigheten.
Ibland kan du vara hjälpt av att googla på bredare begrepp för att få fram texter som kan ge ledtrådar om hur fenomenet omtalas på engelska i ett specifikt sammanhang. Du vill översätta begreppet utsatthet , men det finns flera olika engelska begrepp, såsom predicament , exposure och vulnerability, som motsvarar utsatthet i olika sammanhang. Sök då istället på ett bredare begrepp som förekommer i det sammanhang som du vill att ordet utsatthet ska användas. I det här exemplet skulle det kunna vara social worker , social support eller social vulnerability. När du skriver en uppsats förväntas du vara grundligt insatt i tidigare forskning på området och kunna relatera din egen undersökning till denna. Du behöver därför söka i flera databaser och få en så heltäckande bild som möjligt över vad som har producerats inom ditt forskningsområde. Börja med att gå till universitetsbibliotekets databaser och ämnesresurser , där kan du få tips på lämpliga databaser och hur du söker i dem.
När du använder en generell databas som innehåller flera ämnen är det viktigt att du försöker avgränsa dig till ditt ämnesområde. Undersök alltid möjligheterna till filtrering av träfflistan. Det finns tre vanliga och grundläggande söktekniker som du kan använda dig av: trunkering, frassökning och sökning med Booleska operatorer även kallad kombinationssökning. Sökteknikerna fungerar i de allra flesta databaser, men titta alltid i databasens hjälpavsnitt om du är osäker på hur du kan söka i just den. På vår webbsida Söktips får du råd om hur du kan förbättra dina sökningar. Att göra en fritextsökning innebär att du använder dig av sökord som du själv anser passar bra in på ämnet. I en ämnesordssökning använder du istället databasens egna förutbestämda ämnesord. På bilden nedan kan du se för- och nackdelar för respektive söksätt. Kombinationen av de båda söksätten är viktig för att du ska få en heltäckande bild av den forskning som finns om ett ämne.
Det finns flera olika sätt som du kan använda när du söker. Två vanliga sätt är de som brukar kallas för snöbolls- respektive blocksökning. Snöbollssökning citation pearl growing innebär att du utgår från en känd relevant artikel och via den hittar fler artiklar. Du söker upp referensen i en databas och ser vilka ämnesord som använts för att beskriva den artikelns innehåll och så söker du vidare med dem. Kontrollera även den relevanta artikelns referenser för att se om det finns något där som du kan använda. Du kan också utgå från en relevant forskare.
C-uppsats antal ord
Sök upp forskaren i en databas och ta reda på vad forskaren mer publicerat. Blocksökning building-block strategy innebär att du utför din sökning med olika block av sökord. Inom ett block kombineras sökord som hänger ihop med varandra med OR-operatorn. Ett block kan bestå av flera olika synonymer, förkortningar eller varianter av ett sökord, såsom fritext eller ämnesord. För att kombinera dina olika block i en sökning använder du AND-operatorn. Om du ska göra en litteraturstudie där din sökhistorik ska redovisas brukar blocksökning vara en användbar sökmetod. Här finns en mall som du kan använda dig av för att strukturerar din sökning. Mall för blocksökning Word-fil. När du söker i en databas kan du oftast filtrera träfflistan på olika sätt. Vanliga filtreringsalternativ är peer review, publiceringsår och ämne, som innebär att antalet träffar minskar samtidigt som deras relevans ökar. Om de första träffarna i listan inte verkar relevanta - testa att justera din sökning och prova på nytt.
I följande film får du fler tips om hur du kan hantera ditt sökresultat. Många av våra databaser är referensdatabaser, vilket innebär att du bara hittar information om artikeln, men inte själva artikeln i fulltext. Du får då söka vidare och se om Linnéuniversitetet har tillgång till publikationen via något annat av sina många abonnemang. Du kan också ladda ner pluginet Library Access till din webbläsare på datorn. Det hjälper dig att på ett smidigt sätt se om Linnéuniversitetet har tillgång till fulltexten eller e-boken oavsett var på nätet du söker och om du befinner dig på eller utanför campus. På följande sida kan du ladda hem Library Access. Olika typer av material kan användas på olika ställen i en uppsats. Vanligtvis skiljer man på material som är vetenskapligt och sådant som inte är det. En genomgång av olika typer av publikationer och hur du känner igen dem hittar du på sidan Vetenskapliga publikationer. En svårighet när du söker är att veta när du har identifierat all relevant forskning på området.
Om du har sökt med flera olika termer i flera olika databaser och märker att samma material återkommer, så kan detta vara ett tecken på att du har fångat in det relevanta materialet på området. Tänk på att alltid förhålla dig källkritisk till det material du hittar. På följande sida hittar du saker att titta efter när du granskar ditt material. När du börjar bearbeta ditt material kan du under arbetets gång få nya uppslag och behöva söka igen.