Turskidstavar

De blir då lättare att styra och svänga. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängen och gör skidan starkare. En turskida ska, precis som en längdskida, ha slutspann, eller dubbelspann. Det innebär att när du står med jämn vikt på båda skidorna är det en luftspalt under mittenpartiet på skidan. När du ställer i dig på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget. Det är i detta mittenparti som skidorna vallas för fäste, eller har en fästzon som ger fäste utan valla. När du står på båda skidorna glider du på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån. Det är viktigt att du har ett slutspann som passar till din egen vikt och skidförmåga. Är slutspannet för hårt orkar du inte trycka ner det och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits bort mycket snabbare. När du provar ut spann: tänk på att du sannolikt har en ryggsäck med dig på turen — du väger alltså ett antal kilo mer.

Turskidor för fjället bör också ha stålkant så att du får fäste på hård packad snö på sluttande fjällsidor. Breda långa skogskidor utan stålkant funkar bra i djup snö på platt mark men sämre på hårdblåsta fjällsluttningar. Telemarkskidor är gjorda för att svänga med.

Turstavar teleskop

För vanlig turåkning är de inte lämpliga men det finns skidor som kombinerar egenskaperna för turåkning med egenskaper som gör dem lätta att svänga. Dessa skidor är då vanligen lite bredare än turskidor och har ett kortare och mjukare slutspann. En skida för mer renodlad telemark har inget slutspann. Det gör skidan lättare att trycka ner i snön vilket underlättar svängen. På senare år har skidorna blivit allt kortare och bredare, vilket också kräver styvare och högre pjäxor. Därmed har också möjligheterna att använda utrustningen för turåkning minskat. Alpin turutrustning för toppturer, även kallad randonnée-utrustning, är alpinskidor med särskilda turbindningar där hälen kan frigöras när du går uppför. Grovt förenklat kan utövarna, och därmed utrustningen, delas upp i två skolor: gramjägarna och de som ser till åkupplevelsen. I den första skolan ligger fokus på låg vikt, specialanpassade pjäxor och bindningar och man accepterar lite sämre stabilitet utför för att få en lättare färd uppför berget.

Den andra gruppen väljer stadigare pjäxor, kraftigare bindning och bredare skidor för att få stabilare åkning utför. Hyr i stället för att köpa! Utmärkt för både plånbok och miljö. Plastskidor som du vallar själv för fäste ger bättre glid, men är du inte van att valla kan du välja så kallade vallningsfria skidor. Det innebär inte att du helt kan avstå från vallning. Alla skidor måste vallas för att glida bra och för att inte torka sönder. Den vallningsfria zonen ska också skyddas.

Åsnes stavar

Oftast med sprayvalla som är anpassad till materialet i den vallningsfria zonen. Fråga där du hyr eller köper dina skidor. Ett alternativ är den vallatejp som blivit populär de senaste åren. Den är lätt att sätta på och fungerar i en stor variation av snöförhållanden. Men det krävs en del pyssel om du ska valla om. Det är inget du gör på fjället. Mer renodlade telemarksskidor vallas normalt bara för glid och kompletteras med stighudar för att få fäste. Detsamma gäller randonnéeskidor för alpina toppturer. Idag är stighudar oftast av syntetmaterial, snarare än djurhudar. De klistras fast under båda skidorna för att du lättare ska kunna ta sig uppför i brant terräng. När skidan trampas ner i snön och får ett tryck neråt och bakåt reser sig håren på skinnen, som då greppar i snön. När du skjuter skidan framåt lägger sig håren igen och skidan kan glida. Väl uppe tas stighudarna av inför den kommande nerfärden. De som gör skidbestigningar och toppturer har självklart stighudar i utrustningen, men även den som gör mer traditionella fjällturer kan ha stor nytta av ett par smala stighudar.

Du kan på ett smidigt sätt göra enklare toppturer, de är till stor hjälp om du drar pulka och de kan användas för att få fäste när det är speciellt svårvallade förhållanden. Det finns även skidor med korta stighudar under fästzonen. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängar och gör skidan starkare. En turskida ska precis som en längdskida ha ett spann som passar just dig. När du står med jämn vikt på båda skidorna ska det vara en luftspalt under mittendelen av skidorna. När du har vikten på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget och luftspalten försvinner. Det är på den delen i mitten som skidorna vallas för fäste eller har en fästzon som ger fäste utan valla.

Populära varumärken

När du står på båda skidorna glider du fram på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån. Spannet ska vara anpassat till din vikt och skidförmåga. Är spannet för hårt orkar du inte trycka ner skidan och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits av mycket snabbare. Tänk på att du att du kommer att ha en ryggsäck på dig på turen som väger kilo när du provar ut spannet — du väger alltså mer som turskidåkare.

Lössnö stavar

Turskidorna bör definitivt ha stålkant så att du får fäste på hårt packad snö på sluttande fjällsidor. Breda långa skogsskidor utan stålkant fungerar i djup snö på platt mark, men sämre på hårdblåsta fjällsluttningar som du med stor sannolikhet lär passera på resan. Välkommen med på ett äventyr som kommer att göra dig mycket lycklig, både fysiskt och psykiskt! Stavar är också praktiskt att ha med Utan stavar är det svårt att komma någon vart. Åker du van vid längdskidor, skiljer sig turstavar litet åt. Framför allt bör de ha en stor truga, gärna en ring, för att inte sjunka långt ner i snön. Har de en fast längd, bör de nå till dina armbågar längdstavar går ofta till armhålan när du har armarna hängandes rakt ner. Ett lyxigare alternativ är flexibla stavar som du kan göra kortare i uppförsbackar och förlänga när det är platt eller när du åker utför. Flexstavar är dock inte alls nödvändigt. Välj rätt turskidor och stavar 10 december « Tillbaka.

Läs mer om och boka resan Turskidor i Sápmi. Etiketter: hållbar turism skisafari sustainable development turskidor abisko kebnekajse skidsafari sápmi skitouring utrustning vildmark.