Byta fasad kostnad

I den här artikeln går vi igenom vad du bör tänka på när du ska byta ytterpanel på huset, hur du går tillväga för att hitta rätt hantverkare för arbetet och hur mycket det kostar att byta fasadbeklädnad. Det är först när du upptäcker fuktskador, röta eller sprickor som det är aktuellt att byta ut husets fasadbeklädnad. Om du inte har undersökt tillståndet på bostadens fasad än, eller inte har gjort det på länge, kan det vara bra att göra det så fort som möjligt, gärna i dag. Om fasaden har fått fuktskador som inte upptäcks i god tid, kan det leda till en rad extra kostnader om det uppstår fler skador till följd av fukten. Du kan kontrollera fasaden på din bostad genom att leta efter missfärgningar, sprickor eller strukturförändringar. Har träet till exempel blivit mjukt och ger efter om du sticker en kniv eller skruvmejsel i det, är det dags att byta ytterpanelen. Röta börjar normalt sett längst ner på brädorna och läkten, eller på andra ställen där trästommen ofta blir våt, exempelvis runt stuprör och takrännor.

Några sorters röta orsakas även av äkta hussvamp som är en svampart som sprider sig snabbt och kan ge stora skador på husets stomme om den får växa ostört. På sikt kan hussvampen försvaga husets struktur och reparationen bli betydligt dyrare än om problemet hade upptäckts och behandlats i ett tidigt skede. Det första man måste göra är att riva ner den existerande fasadbeklädnaden. Därefter måste du kontrollera vindspärren, som är ett vindtätt skikt under ytterpanelen, och samtidigt kontrollerar du stommen under fasaden så att den inte är angripen av fukt eller röta. Efter det sätter man i regel upp ny läkt som den nya panelen sedan monteras på. Det är flera husägare som väljer att utföra andra arbeten i samband med fasadrenoveringen på huset.

Kostnad byta panel själv

Många tar chansen att även byta dörrar och fönster när byggställningar och hantverkare ändå är på plats. Dessutom kan det även bli nödvändigt att måla om du inte har valt en färdigbehandlad panellösning. Många väljer även att tilläggsisolera i samband med ett panelbyte. Du kan läsa mer om det här nedan. När den befintliga beklädnaden är borttagen kan det löna sig att tilläggsisolera innan du sätter upp den nya fasaden. Energimyndigheten rekommenderar att alla fastigheter som är byggda före ska tilläggsisoleras. Det minskar värmeförlusten i bostaden och därmed även energiförbrukningen. På så sätt kan du få ett bättre inomhusklimat och en mer jämn och behaglig inomhustemperatur. Alla bostäder energimärks vid försäljning och taxering.

Byta fasad på vintern

För fastigheten får du en energimärkning som går från A till G och där A är den bästa märkningen. Efterisolering kan ge en bättre energimärkning som i sin tur kan öka bostadens värde vid en eventuell försäljning. Att tilläggsisolera kommer självklart att göra projektet lite dyrare än om du väljer att inte göra det, men det kan av de anledningar som vi har tagit upp ovan ändå vara lönsamt. Ta emot flera offerter från kvalitetskontrollerade hantverkare via Byggstart. Många husägare väljer att nyttja Byggstart för att hitta entreprenörer som kan utföra panelbytet. Utifrån de offerter som husägarna har valt i ett stort antal fasadbytesprojekt har vi tagit fram en prisstatistik för att kunna säga något om vilken kostnad du kan förvänta dig när du ska byta fasad på huset. Vi ser att genomsnittspriset per kvadratmeter väggyta normalt sett landar runt 1. I vissa fall ligger priset ner mot 1. För en hel vägg, eller ett helt hus, varierar priset därför beroende på hur stor väggytan är.

Prisuppgifterna utgår från projekt av normal storlek, vanligtvis enplans eller en och en halvplanshus. Priserna inkluderar allt material och allt arbete i samband med panelbytet, från det att hantverkarna börjar sätta upp byggställningar och riva ner den existerande fasaden tills den sista delen av panelen är monterad och eventuellt målad. Läs mer om priset på att byta ytterpanel. Att byta fasadbeklädnad ger dig även möjlighet att förändra husets estetiska uttryck. Några väljer att restaurera bostaden till sitt ursprungliga skick medan andra vill ha ett helt nytt och modernt utseende. Den vanligaste träsorten för ytterpanel i Sverige är gran. I särskilt väderutsatta områden kan det löna sig att välja furu eftersom det har en högre naturlig beständighet mot fukt och röta. Furu, särskilt kärnvirket, är något dyrare än gran, men ett mer fuktbeständigt virke kan leda till att intervallen för när fasaden behöver underhållas eller bytas blir längre.

Här måste du alltså värdera vad du har råd med och jämföra det med hur snart du kan tänka dig att göra nytt underhållsarbete på fasaden. När du ska sätta ny panel har du även möjlighet att välja mellan stående och liggande panel. Å ena sidan är det här ett estetiskt ställningstagande som kan förändra husets utseende mycket och å andra sidan handlar det om kostnad och underhåll. Liggande panel går i regel lite fortare att montera och dessutom har det en fördel eftersom röta vanligtvis uppstår i de nedre delarna av panelen. Har du valt liggande panel kan du i många fall komma undan med att bara byta ut de nedersta brädorna. Den faktor som påverkar priset för ett fasadbyte mest är såklart storleken på fastigheten och hur stor del av fasadbeklädnaden du behöver byta ut. I några fall kan det räcka med att byta ut panelen på den mest väderutsatta vägen som ett första steg. Samtidigt är det värt att påpeka att större projekt i regel har ett något lägre kvadratmeterpris eftersom det finns vissa skalfördelar som ger utslag på kostnaden vid byte av paneler.

Vilken sorts fasadbeklädnad du väljer påverkar även priset. När det gäller byte av paneler kan det vara värt att nämna att du i det långa loppet tjänar på att lägga ner lite mer pengar på projektet. Väljer du till exempel ett träslag som furu får du betala mer nu men kan räkna med lägre underhållskostnader under de kommande tio åren.

Få 3 offerter på ditt byggprojekt

Det korta svaret är ja, du kan i stor sett förvänta dig en värdeökning när du byter ut fasaden. För det första kommer bostaden att ge ett bättre första intryck om det inte finns skador som till exempel målarfärg som flagar till följd av fukt. Värdeökningen beror även på andra faktorer som till exempel bostadspriserna i ditt område. Liggande utvändig panel är vanlig i slagregnsrika områden i västra Sverige och i Norge men förekommer numera ofta även i övriga delar av landet. En fördel är också att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier med liggande panel. Under de senaste årtiondena har den förhärskande åsikten i Sverige varit att liggande panel klarar påverkan av regn sämre, att vatten skulle driva in i fogarna och skada träet. Stående panel har i stället ofta rekommenderats eftersom vattnet där inte ligger kvar på brädornas kanter. Senare undersökningar om fasader och fukt har visat att det är lämpligt att inta ett mer nyanserat förhållningssätt.

Den del av träet som är mest känslig för vatten är ändytorna. Ändträ i stående panel utsätts för större fuktbelastning än ändträ i liggande panel. Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en hållbar fasad kan formuleras i följande grundregler gäller såväl stående som liggande panel :. Bild 1.

Byta rutten panel

Liggande profilerad panel spikas med en spik 30 mm från brädans underkant. Bild 2. Skarvar bör undvikas. Liggande panelbrädor kan skarvas genom att brädor kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Hål för spik eller skruv förborras och brädorna spikas eller skruvas snett in i bakomliggande läkt. Skarvar bör fördelas jämt över fasadytan. Bild 3 och 4. Liggande panel på örvandring har varit allmänt förekommande i slagregnsrika områden. Förvandringspanel består av oprofilerade panelbrädor som spikas i vertikal bakomliggande spikläkt. Panelen ger god luftning och enstaka panelbrädor är enkla att byta ut. Bild 5 och 6. Fjällpanel är i princip en enkelfalsad panel med triangulärt tvärsnitt och ett utseende som förvandringspanel men med en större anliggningsyta mot bärverket. Bild 7 och 8. Falsad enkelfas är idag det vanligast förekommande. Den ger en varierad fasad med stor panelbredd och djup fas med skuggspel mellan fals och utsida. Bild 9 och Enkelfasspont är en vanlig paneltyp som i princip har samma utseende som dubbelfalsade panelbrädor.

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.