B-uppsats exempel

Här får du några tips på vad du kan tänka på:. Ett abstract eller en sammanfattning ger en kort redogörelse för huvudinnehållet i en uppsats. Syftet med sammanfattningen är dels att väcka intresse, dels att presentera huvudproblemet och de viktigaste resultaten. Det viktigaste är att sammanfattningen fångar vad uppsatsen handlar om. Kortare uppsatser kräver oftast inte en sammanfattning. Sammanfattningen skrivs lämpligen när du är nästan färdig. Det är först då du vet vad du faktiskt har skrivit. Det kan vara bra att, vid sidan om uppsatsen, också arbeta med ett utkast till sammanfattningen, som du formulerar om efter hand. Sammanfattningen är en svår text att skriva eftersom den ska täcka mycket innehåll på ett litet utrymme. Men det är också därför det är en nyttig text att arbeta med, då du tvingas att formulera vad arbetet handlar om. Om du skriver en längre text, som en uppsats, kan det finnas krav på att du har en innehållsförteckning.

Underskatta inte betydelsen av den! Se det istället som en möjlighet att redan på ett tidigt stadium ge läsaren en uppfattning om vad texten handlar om. Det gör du genom att formulera rubriker och underrubriker som kortfattat förklarar vad varje kapitel innehåller. Mer om hur du formulerar rubriker kan du läsa om under Utkast i delen Skrivprocessen. Tänk på att rubrikerna i innehållsförteckningen föregås av siffror endast ifall rubrikerna inne i rapporten gör det. Siffror, och ibland även teckenstorlek, kan även användas för att visa rubrikernas nivåer. I denna film från Linköpings Universitet kan du bland annat lära dig mer om hur du enkelt skapar innehållsförteckningar, sidnummer och formatmallar i Microsoft Word. En inledning behövs för att engagera och sätta in läsaren i ämnet. Den fungerar som en mjukstart och orientering. Textens syfte ingår oftast i inledningen men ibland, speciellt i längre arbeten, låter man syftet få en egen underrubrik.

I inledningen kan du också ge en bakgrund till ämnet och en översikt om det aktuella forskningsläget för att sätta in ämnet i ett större sammanhang. Inledningen syftar till att leda fram till uppsatsens problemformulering. Inledningen är inget du skriver på enbart i början av ditt arbete för att sedan lägga åt sidan. Det är en text som ska återspegla hela uppsatsen. Det är därför bra att återvända till inledningen under arbetets gång för att se om något behöver läggas till, tas bort eller omformuleras. Se gärna inledningen som en spegel av din diskussion och dina slutsatser. Allt du kommer fram till bör gå att koppla till det du har skrivit i din inledning. Bakgrunden ska ge läsaren den bakgrundsinformation hen behöver för att förstå i vilket sammanhang din undersökning gjorts. Beroende på omfattningen av din text ingår bakgrunden ibland i inledningskapitlet och står ibland som ett eget kapitel.

B-uppsats statsvetenskap

Om du är osäker på vad som gäller — prata med din läraren eller handledare. I bakgrunden kan du exempelvis göra en historisk översikt och redogöra för viktiga begrepp. Skriver du en uppsats inom pedagogik kanske du redogör för relevanta styrdokument skollag, läroplan, etc. Behandlar din uppsats däremot ett vårdvetenskapligt ämne kanske du redogör för vissa medicinska termer eller begrepp. I bakgrundsavsnittet — eller i ett separat kapitel — redovisar du också tidigare forskning på området. Här beskriver du sådan forskning som är relevant för din egen uppsats. Det kan handla om liknande studier som gjorts eller studier vars forskningsresultat på något sätt kan relateras till dina resultat. Du ska också motivera varför den forskning du redovisar är relevant för din egen undersökning. Syftet och problemformuleringen är själva kärnan i inledningen. Allt du skriver i inledningen, och i förlängningen i din uppsats, behöver därför stå i relation till syftet.

Ibland kan du också behöva bryta ned din problemformulering till en eller flera forskningsfrågor. Läs mer om hur du formulerar syfte, problemformulering och forskningsfrågor under Syfte, problemformulering och forskningsfrågor i delen om skrivprocessen. Ett sätt att underlätta för läsaren är att i inledningen göra en beskrivning av hur uppsatsen är upplagd. Detta sätt att skriva på brukar kallas metatext. Metatext är text om texten. Metatext fungerar som en vägvisare för läsaren. Du kan använda dig av metatext i samtliga delar av din uppsats. Mer information om metatext finns i delen skapar sammanhang. Det konstaterades att problemen funnits under längre tid, men att situationen på flera platser nu var akut. Viktigt är också att du i uppsatsens avslutande del återknyter till den generella diskussion du började din text med. För det sista exemplet kan det se ut på följande vis:. Det finns självfallet också flera andra sätt att tydliggöra för läsaren varför det ämne du valt är relevant.

Du kan exempelvis utgå ifrån en personlig erfarenhet, kanske från en praktikplats du varit på, utgå ifrån en summering av tidigare forskning eller vända dig direkt till läsaren. Bara din fantasi sätter gränsen. Var dock noggrann med att hålla dig till de språkliga krav som ställs på en akademisk text. Var också uppmärksam på om en viss typ av inledning passar inom det ämnesområde du studerar. Inom vissa ämnesområden är det exempelvis rimligt att utgå ifrån egna erfarenheter medan det inom andra anses vara direkt olämpligt. För inspiration: Läs igenom fem olika inledningar från studentuppsatser eller vetenskapliga artiklar. Fundera över hur skribenterna har formulerat sig. Väcker de ditt intresse? Kunde de gjort på något annat vis? Hittar du en bra formulering? Prova att använda den på din egen text. Kanske får det dig att se något du tidigare missat? I en akademisk uppsats är det viktigt att redovisa teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp inom det ämnesområde du valt för din uppsats.

Ibland görs detta i ett eget kapitel, ibland görs det i inledningen och ibland görs det i metodkapitlet. Om du är osäker — hör med dina lärare vad som gäller inom ditt ämnesområde. När du redovisar dina teoretiska utgångspunkter är det viktigt att du, med hänvisning till ditt syfte, motiverar varför just de teorier du valt är relevanta. Det är inte helt enkelt att ge ett svar på frågan om vad en teori är. Dels för att det skiljer sig mellan olika ämnesområden, dels för att begreppet har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det nämns. Den typen av teorier fungerar alldeles utmärkt i vardagen, men för ett akademiskt arbete behöver teorier vara mer underbyggda än så. Man bör alltså skilja på en vardaglig teori, som mer korrekt kan kallas en aning, ett möjligt orsakssamband eller en hypotes, och på en vetenskaplig teori, som är en förklaringsmodell. En vetenskaplig teori kan beskrivas som ett par glasögon du sätter på dig.

Glasögonen får dig att se vissa delar av ditt material på ett tydligare sätt. Var därför noggrann med att välja en teori som passar ditt undersökningsmaterial och ditt syfte! Viktigt att poängtera är att en teori inte är en given sanning. Sådana existerar inte inom forskningen. Däremot är det en modell som, vid tidigare forskning, visat sig förklara mer eller mindre komplicerade samband. En vardaglig teori kan således, genom forskning, bli en vetenskaplig teori. Eftersom ingen teori kan sägas beskriva sanningen finns det också alltid teorier som motsäger varandra. Och eftersom teorier uppstår ur forskning är de också under ständig utveckling. Var därför alltid uppmärksam på de teorier du väljer. Kanske ser du ett samband som någon annan har missat? Då har du en möjlighet att visa på brister i, eller utveckla, den teori du valt. Det är genom att testa teorier på verkliga händelser som vi får bevis för hur väl de förklarar den värld vi lever i. På så sätt har många av de teorier som vi idag tar för självklara, som till exempel evolutionsteorin, utvecklats.

Även om evolutionsteorin av många ses som en sanning är den inte det — ett lämpligare sätt att beskriva den på är som den överlägset bästa förklaringsmodell som vi har tillgång till just nu. Metodbeskrivningen är en viktig del av din uppsats då mycket av din trovärdighet skapas här. Det är i metodkapitlet som du berättar vad du har gjort, och förklarar varför. Du ska också beskriva hur du samlat in ditt material, vilka avgränsningar du gjort och hur du kommer att analysera det material du samlat in. Det första du ska tänka på när du skriver metodkapitlet är att den metod du valt ska återspegla det syfte texten har. Du ska alltså beskriva ditt val av metod och hur du använder den för att belysa och besvara din problemformulering eller forskningsfråga. Du ska därtill beskriva på vilket sätt de val du gjort påverkat undersökningens validitet och reliabilitet. Förenklat kan man säga att validitet och reliabilitet beskriver hur väl man lyckats mäta det man velat mäta.

För att få fram trovärdiga resultat är det viktigt att du eftersträvar hög validitet och reliabilitet. Hög validitet har en undersökning om den handlar om det som är viktigt i sammanhanget, alltså om den data som tagits fram är relevant för uppgiftens syfte. Har du exempelvis undersökt hur flyktingar från Syrien upplevt sin första kontakt med Migrationsverket? Då är det viktigt att du bland annat tydliggör för läsaren hur många du intervjuat, vilken typ av frågor du ställt, hur deltagarna valts ut och hur analysen av materialet gått till. Hög reliabilitet har en undersökning om mätningen är genomförd på ett korrekt sätt, alltså om du varit noggrann när du tagit fram din data. Ingår det i din undersökning att väga mindre volymer av olika ämnen? Då är det viktigt att du tydliggör för läsaren att du kontrollerat att den våg du använder är korrekt inställd, att den visar ett tillräckligt exakt resultat, att du nollställt vågen mellan varje mätning och att miljön du arbetar inte orsakar några felkällor.

Består din undersökning av enkäter? Då är det viktigt att du tydliggör för läsaren att de svarande har haft så likvärdiga förutsättningar som möjligt för att svara på frågorna. Begreppen reliabilitet och validitet har sitt ursprung i kvantitativ forskning, men används idag också inom kvalitativ forskning. Av naturliga skäl skiljer sig användandet av begreppen något åt vad gäller de olika metoderna, men grundförutsättningarna är de samma; utan hög reliabilitet och validitet går det inte att åstadkomma god forskning. Särskilt viktigt är detta om du påstår att du utifrån materialet kan dra generaliserbara slutsatser. Om du till exempel har gjort intervjuer, vad kan du säga om deras validitet och reliabilitet?

Skriva b-uppsats

Och om du gjort ett kemiskt experiment, hur säker kan du vara på att du använt rätt instrument? Hur pass säkra slutsatser kan du dra utifrån den metod du använt? Är urvalet tillräckligt stort? Går resultaten att generalisera? När du besvarar dessa frågor kommer de olika delarna av uppsatsen att länkas samman. I praktiken betyder detta att du i metodkapitlet visar att du har förstått den praktiska betydelsen av de teoretiska begrepp du använder i din text. Det är naturliga delar av processen. Här kommer några råd som hjälper dig på vägen:. Det är viktigt att du är väl inläst på det ämne du ska skriva om. Ägna därför tid i början åt att läsa brett inom området. Då är det bra att utgå från en mer allmän lärobok för att sedan läsa in sig på den mest kända forskningen på området. Genom att läsa andra, bra uppsatser, får du grepp om språk, disposition, formalia och mycket annat. En riktigt bra förebild kan fungera som en mall för ditt eget arbete. Så läs samt fundera över hur texten är uppbyggd och hur den fungerar.

Det är lätt att tycka att man har gott om tid på sig om inlämningen inte ska ske förrän om flera månader. Men du kommer att tacka dig själv om du börjar direkt och planerar din tid noga. Precis som i dina studier i övrigt bör du först göra en övergripande tidsplan för hela perioden. För in alla deadlines i din kalender. Bryt sedan ner arbetet i mindre delar och ge dig själv egna deadlines. Det du för in i kalendern kan då till exempel vara:. Skapa det dokument som ska bli din uppsats den allra först dagen. Då kan du skriva in saker allt eftersom och var du vill i dokumentet. Om din institution har en uppsatsmall lägger du in rubrikerna från den. Annars kan du använda rubrikerna vi har här nedan, under Uppsatsens delar. Börja sedan skriva med en gång. Skriv också var du vill i dokumentet. En uppsats skrivs inte kronologiskt. Du behöver alltså inte börja med inledningen och sluta med diskussionen, utan kan skriva en rad här och ett stycke där, vartefter du kommer på idéer eller gör din studie.

När du går igenom tidigare forskning är det viktigt att välja rätt texter att utgå ifrån. Du måste helt enkelt vara säker på att det är bra forskning. Ta därför reda på. Att hålla reda på sina källor är mycket viktigt när man skriver uppsats. För alltid noggranna anteckningar om det du läser. Om du vill kan du också använda referenshanteringsprogram för att hålla reda på dina källor. Det kan du läsa mer om på bibliotekets webbplats. Referenshanteringsprogram på bibliotekets webbplats. Om du inte är en oerhört van skribent kan det vara bra att tänka på innehållet först. Det viktiga är alltså att få fram vad du vill säga. Att rätta till språket kan vänta till senare. Om du ska lämna in utkast till din handledare är det bra att i sådana fall påpeka att du jobbar på just det sättet. Din institution kommer att tilldela dig en handledare som du träffar några gånger under uppsatsarbetet. Det är viktigt att du själv förbereder dig inför handledarmötena så att du får svar på de frågor du har.

En uppsats består av många olika avsnitt.

B-uppsats historia exempel

Trots det ska texten vara en helhet, med en tydlig röd tråd. Den röda tråden skapas av din forskningsfråga och hur varje avsnitt förhåller sig till den. De olika avsnitten kan ha olika rubriker och ordningsföljden skiljer sig ibland åt mellan institutionerna. Den här beskrivningen är därför väldigt allmänt hållen. I inledningen ska alltså du berätta varför just ditt ämne är viktigt och ge information som hjälper läsaren att förstå ditt ämne och din undersökning. Ibland beskrivs inledningen som en tratt, för att den börjar i något ganska stort till exempel ett samhällsproblem för att sedan smalna av till att handla om just denna undersökning, som i det här exemplet:. Elevers skrivförmåga är ett återkommande samtalsämne på gymnasieskolor i Sverige. Elever som kommer till gymnasiet med bristande skrivförmåga har svårt att klara av sina studier. Detta blir till ett problem för både studenter, lärare och skolan i stort. Ibland är det aktualiteten som gör ett ämne intressant.

Då kan uppsatsen börja till exempel så här:. Valet av ämne ska inte motiveras med att du är intresserad, tycker det är kul eller något annat privat. Det här är alltså inte en bra inledning:. En annan fara är att inledningen börjar alldeles för långt från själva ämnet, som i det här exemplet:. Här berättar du om forskningsfrågan, vad du vill ha ut av din studie och vilka frågor du vill ställa till ditt material. Avsnittet innehåller ofta formuleringar som:. Här berättar du vilka teorier och idéer du använder för att söka svaret på din forskningsfråga. Teorierna ger en ram för din undersökning — och oftast också en föraning om vilken metod du ska välja. Utgår du till exempel från en teori som ser på barns utveckling ur ett visst perspektiv, är det begrepp från den teorin som återkommer i din metod.

Abstract eller sammanfattning

Avsnittet kan innehålla formuleringar som:. Här berättar du om vad andra tagit reda på om detta ämne eller med denna metod. Här går du igenom tidigare studier som på något sätt liknar din. Det kan till exempel vara någon som analyserat samma material som du men med en annan metod, eller någon som använt samma metod på ett annat material. Din översikt över forskningen behöver inte vara heltäckande. Du ska koncentrera dig på studier som du på något sätt vill diskutera. Börja gärna med sammanfattande beskrivningar av forskningsläget snarare än att dyka rätt ner i beskrivningen av en enskild studie. Här berättar du hur du gjorde för att svara på din forskningsfråga och vilket material du tittade på. Här ska du beskriva den metod du använt så att någon annan kan upprepa din undersökning. Det betyder att du måste vara ganska specifik. Det räcker till exempel inte att skriva Jag analyserade texterna. Hur analyserade du dem? Vad gjorde du med materialet sedan?

Varför använde du just den analysmetoden och inte en annan? Metod och material kan delas upp i två delar och innehåller också på många håll ett avsnitt om hur du följt etiska regler kring forskning. Det kan du läsa mer om på Vetenskapsrådets webbplats. Etik i forskningen [Vetenskapsrådet]. Som du ser av vår rubrik kan det här avsnittet heta olika saker beroende på vad det är för slags undersökning du gjort och vad som är praxis på din institution. Själva texten i avsnittet kan också se mycket olika ut. Ett gott allmänt råd är dock att tematisera texten. Det innebär att du delar upp ditt material i delämnen och berättar om ett i taget i stället för att till exempel ta upp det i den ordning du gjorde undersökningen eller dylikt. Låt oss säga att din studie består av djupintervjuer med fem personer. Du kan då välja att strukturera avsnittet så här:. Vad blir svaret på din forskningsfråga? Du tar också upp eventuella invändningar och jämför dina resultat med andras.

I den här avslutande delen knyts säcken ihop. Slutsatserna kan också hamna i avsnittet innan, eller sist i detta avsnitt, men ofta gör man tre saker i det här avsnittet:. Vad som anses vara en bra och neutral akademisk stil kan variera lite mellan olika ämnen och institutioner. De flesta är dock överens om att akademiskt text kännetecknas av:. Akademiska texter läses för att få information om något — inte för nöjes skull. Därför ska språket vara koncentrerat och ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt. Ofta innebär det att man får en text med många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information:. Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. Objektivitet handlar om att de tolkningar som görs i texten ska baseras på det som kan observeras, på fakta och inte på vad någon tycker, känner eller anser.

Den innehåller alltså inga känslor eller ogrundade uppfattningar. Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt. Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned. En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker. Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv.

En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:. Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:. Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak. Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter. Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne. En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen.