Muskelsvaghet trötthet

Om problemet sitter längre ut, till exempel i plexat under nyckelbenet, i armbågen eller i handleden, kan symptomen vara lite mer diffusa. De följer då inte samma kända mönster som när problemet sitter nära ryggraden. Plexusskador kan ge symptom i hela armen och även ut mot halsen och bröstkorgen. En inklämning av ulnarisnerven i armbågen ger ofta svaghet, domningar och smärta i lillfingersidan av handen, men sällan uppåt i armen. I handleden kan medianusnerven klämmas och ge upphov till karpaltunnelsyndrom, där besvären ofta sitter mitt i handflatan och ut i fingrarna i mitten av handen. På ungefär samma sätt fungerar det även i underkroppen. Nervsystemet är duktigt på att reparera sig själv och många besvär går över med tiden. Om det är ihållande eller blir värre kan det dock vara en bra idé att göra något åt det. Det viktigaste med nervbesvär är att du tar reda på hur besvären har uppkommit. Hade du gjort något särskilt när besvären började?

Har du utfört nya rörelser, suttit mer still när du bytte jobb eller ökat vikterna på gymmet? Om besvären beror på träningen kan du se över teknik och belastning. Många nervbesvär som uppstår kan bli bättre och läka genom att avlasta och ej utsätta systemet för det som gör besvären värre. Generellt är allmän cirkulation bra, som lättare rörelseträning, promenader och cykling, samt lite pausgympa under rasterna på jobbet. I ett tidigt skede inom veckor kan antiinflammatoriska läkemedel NSAID hjälpa mot smärtan och inflammationen men har dålig effekt efter den akuta fasen.

Molande värk i båda armarna

När besvären lugnat ner sig kan du införa mer och mer belastning tills du är tillbaka till full styrka och funktion. Om du misstänker att det är nervbesvär i form av ischias är det sällan bra att stretcha, även fast det kan kännas bra för stunden. Ett exempel på detta är att det känns skönt att stretcha baksida lår när du har besvär, men att det kommer tillbaka efter en liten stund. Av samma anledning är det därför inte bra att sitta ihopsjunken i soffan med benen rakt framför sig när du har ischias, eller att hänga med brett grepp och raka armar om problemet sitter i armen. Om du har besvär som inte går över trots egenvård och träningsöversyn kan det vara en god idé att söka vård för det. Fysioterapeuter och läkare har båda i sin grundutbildning verktyg och tester för att undersöka och ställa diagnos. Då de flesta besvär går över av sig själv med tiden är det viktigaste med ett besök hos vården inte att få en väldigt specifik diagnos, utan att utesluta att det är något farligt eller sjukligt , som då ofta beror på problem i centrala nervsystemet.

Operationen av diskbråck har dålig vetenskaplig evidens och är något som generellt bör undvikas. Det finns fall då operation rekommenderas, och det är när ett diskbråck i ländryggen ger en så kallad ridbyxeanestesi, alltså att underlivet och insida lår domnar, samt om du skulle få problem med blåsa eller tarm oftast svårigheter att tömma. Upplever du dessa besvär bör du snabbt åka till din vårdcentral eller akutmottagningen för att bli utredd. Anledningen till att man försöker undvika att operera diskbråck är att det på lång sikt inte är någon större skillnad mellan opererade och icke-opererade patienter. När det handlar om karpaltunnelsyndrom och liknande problem, är första steget alltid att utreda så att orsaken till besvären först och främst sitter i handleden, och ej högre upp mot nacken eller plexat. I de fall där det sitter i handleden, kan ergonomiska hjälpmedel vara bra, till exempel kuddar som avlastar underarmarna vid datorn.

Det är också viktigt att se över sin hållning och ergonomi generellt, och försöka ta pauser under dagen för att ge systemet chans till cirkuation och återhämtning. Marika är 25 år gammal. Hon studerar på universitetet där hon sitter ner större delen av tiden. Hon tränar styrketräning med stort fokus på att bli stark i knäböj och marklyft. Sedan sex veckor tillbaka har hon haft en ömhet i ryggen. Det gör ont i nästan alla positioner om hon är i dem för länge, men sitta är värst. När hon sitter kommer en utstrålande smärta i högerbenet smygande. Den strålar ut från rumpan och ut i baksida lår. När hon suttit och kört bil upplever hon att det kan stråla hela vägen ut under foten. Att hosta och nysa kan ge en huggsmärta i ryggen som ilar till ut i benet. Det som hon tror startade besvären var ett träningspass där hon tränade väldigt tungt och hade glömt sitt lyftarbälte hemma. På gymmet har hon upplevt att hon får ökade besvär av knäböj, marklyft och rodd.

Hon känner sig stramare i högerbenet och har försökt stretcha ut baksida lår, men det verkar snarare göra det sämre. Alvedon hjälper en del mot ryggvärken men inte benvärken. Det är lite svårt att sova då hon har svårt att hitta en bekväm position och kan ibland vakna upp på natten av att benet domnat. Det som avlastar verkar vara att ligga på mage med höger ben uppdraget mot magen. I skolan hjälper det att försöka vara uppe och gå på rasterna, och även då och då ställa sig upp mot väggen under föreläsningarna. Gällande träningen har hon just nu fått dra ner på benträningen. Hon klarar dock av att med undantag för rodden träna överkroppen relativt bra.

Plötslig muskelsvaghet

Då hennes tränings- och studieresultat blir påverkade av smärtan och den störda sömnen går hon på rekommendation av en vän till en klinik för att få sin smärta undersökt. Vid undersökningen får hon visa hur hon tränar. Hon tappar också in höger knä i vändningen. Hon är dock rörlig och kommer djupt ner i sin sittposition. I bottenläget av ett marklyft klarar hon inte av att hålla ländryggen i neutralläge utan står lätt böjd.

Medicinsk expert av artikeln

Hon står sämre på höger ben i enbensstående och klarar inte lika många tåhävningar. Hon får ont av att böja kroppen framåt och det hugger till på vägen upp. När terapeuten sträcker hennes ben i ryggliggande strålar smärtan ut i benet. Hennes hälsenereflex är svagare på höger sida jämfört med vänster och samma sak med känseln på foten. När hennes bålstabilitet sätts på prov klarar hon inte av att hålla ryggen rak och får ont. Hon är också märkbart svagare och mindre muskulös i högersidans höftmuskulatur. När hon får prova att ligga på mage på armbågarna ett litet tag upplever hon att både rygg- och bensmärtan minskar lite men kommer tillbaka när hon legat stilla för länge. Terapeuten misstänker diskproblematik med S1-syndrom. Det betyder att disken vid sakrumkotan utsatts för belastning den inte klarar av och börjar bukta bakåt och ger tryck på nerven som går ut där. Den nerven skickar då ut signaler ut i benet som orsakar besvären hon får i vissa positioner.

De råd hon får med sig är att hon ska försöka undvika positioner som gör ont och framför allt strålar ut i benet. Att försöka sitta mer upprätt är bra och även att sitta med böjda ben. Om det känns bra kan hon ligga på mage och gå upp på armbågarna. Klarar hon det utan ökade besvär kan hon börja pressa överkroppen uppåt, så kallade McKenzie-extensioner. Hon ska försöka fortsätta vara aktiv så gott hon kan men ska vila när hon blir trött. Hon kan fortsätta med den styrketräningen hon inte får ont av. Hon bör lägga om fokuset på de tunga övningarna just nu där hon istället får öva teknik och rörelsekontroll, där hon klarar av att hålla en neutral rygg med god bålaktivering. Tillsammans går de igenom övningar för att träna upp styrkan, rörligheten och stabiliteten hon behöver. Nervbesvär i form av till exempel ischias, domnande armar och fingrar, utstrålande smärta och domningar är sällan farligt, men kan bli besvärligt och långvarigt om du inte gör något åt det.

Att först se över hur du tränar och lever i övrigt är det första steget och ofta tillräckligt för att bli bättre. Om du känner att det inte blir går åt rätt håll bör du söka professionell hjälp för det. Under tiden kan du försöka träna så gott det går och ersätta övningar som besvärar med andra som fungerar. Att ligga still hemma hjälper sällan och är inte rekommenderat. Tack, har varit orolig för min domnande högerarm, började efter att jag tagit tunga lyft, får kramp i nacken på vänster sida. Bör kanske fråga min doktor trots allt. Bra artikel! Jag lever med fyra svåra diskbråck som inte läkt ut och jag blev till sist sjukpensionär. Känner igen mig mycket i texten. Att jag hittade hit var för att min sambo haft mycket problem med ryggen och nyligen fått problem med känselfrånfall och motorik i ena benet. Ska visa honom det här. Han har både läkartid och tid till fysioterapeut inbokat men det är ju bra med lite kunskap. Han är rätt orolig och jag tänker att fakta kanske kan lugna lite.

Jag har haft problem med ryggen till och från i ca år Diskbråck, ischias. Nu senaste MR så har jag förmodligen artros i ryggen. Jag känner mig svag i armarna, ben, lite skakig i armarna, väldigt obehaglig känsla. Är det någon som känner igen detta? Man googlar och då kommer det upp att om man skakar så kan det vara MS eller andra farliga sjukdomar? Meddela mig om nya kommentarer via e-post. Meddela mig om nya inlägg via e-post. Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas. Anatomi Nervsystemet Människans nervsystem kan delas i upp det centrala och det perifera nervsystemet CNS och PNF , där det perifera kan delas upp ytterligare i det autonoma , icke-viljestyrda, och det somatiska , viljestyrda, nervsystemet. De resterande nerverna från bröstryggen sköter om bålens känsel och interna organ. Disken Mellan kotorna i ryggen och nacken finns det diskar. Musarm är ett samlingsnamn för besvär, framförallt i underarmen och handen, som främst uppstått efter långvarigt arbete med dator.

Du kan minska besvären genom att byta arbetsställning. Musarm inkluderar flera av de symtom som kan uppstå när senor, nerver, ledband och muskler blir överbelastade och blodcirkulationen försämras. Symtom i armar , händer, axlar och nacke omfattas. Orsaken till musarm är att du har en arbetsställning som inte är bra för dig. När du använder en mus är handleden bakåtböjd och fingrarna spända för att kunna klicka. Det värsta är just att hålla handen i beredskap, vilket är en onaturlig ställning för handen och underarmen som gör att vissa nerver utsätts för ett större tryck än normalt och att musklerna felbelastas. Musarm ger främst besvär i underarmen och handen, men kan även ge besvär i överarm, handled, nacke och axlar. Ibland kan det kännas som att smärtan kommer från nacken och att nacken känns stel. Smärtorna ökar ofta när du jobbar länge vid datorn. Ofta liknar symtomen de du får av karpaltunnelsyndrom och tennisarmbåge. Det viktigaste är att du förbättrar din arbetsställning, vilket är en förutsättning för att du ska bli bra och kan ge snabba resultat:.

Om du känner att det är svårt, kan du ta hjälp av en ergonom som kan se över din arbetsplats och din arbetsställning. Det finns även många hjälpmedel som du kan prova, testa dig fram tills du hittar vad som passar bäst för dig:. Om du fortfarande har besvär efter att du förändrat ditt arbetssätt och följt de råd som finns om vad du kan göra själv, kan du behöva behandling:. Sök vård hos vårdcentral eller hos en fysioterapeut om besvären inte blir bättre inom några veckor. Vi kan hjälpa dig med att bedöma dina symtom och ge rådgivning eller hänvisa till vidare vård. Musarm är ett samlingsnamn för besvär i armar, händer, nacke och axlar, som främst uppstått på grund av långvarigt datorarbete, där senor, muskler, ledband och nerver överbelastats. Det viktigaste är att förbättra din arbetsställning. Undvik också att överbelasta kroppen genom att variera hur du jobbar och prova gärna olika ergonomiska hjälpmedel. Musarm Musarm är ett samlingsnamn för besvär, framförallt i underarmen och handen, som främst uppstått efter långvarigt arbete med dator.

Vad är musarm? Orsak till musarm. Det är vanligt att få musarm på grund av att: du använt dator, läsplatta eller smartphone du har en felaktigt inställd höjd på din datorskärm du använder en för stor mus När du använder en mus är handleden bakåtböjd och fingrarna spända för att kunna klicka. Risken för musarm ökar också om: du ofta gör små rörelser med hög precision, som exempelvis att dra och släppa text eller bild med musen. Symtom på musarm. Typiska symtom på musarm är: att du blir öm, stel och får ont att du får pulserande, molande värk att du får en känsla av obehag att du känner dig svag eller trött att du får domningar och nedsatt känsel att det sticker och du känner värme eller kyla att ovansidan på underarmen svullnar som en sträng. Vad kan jag göra själv? Det viktigaste är att du förbättrar din arbetsställning, vilket är en förutsättning för att du ska bli bra och kan ge snabba resultat: Försök först förstå vad det är som orsakar dina besvär så att du kan förändra det och även förebygga att besvären kommer tillbaka.

Prova gärna olika arbetsställningar och försök hitta ett läge där du inte spänner dig. Tänk på att förändra hur du använder dator, smartphone och läsplatta både på jobbet och på fritiden. Tänk på detta vad gäller din arbetsplats och din arbetsställning vid datorn: Växla gärna mellan att stå och sitta. Prova dig fram till en lagom höjd på skrivbord och stol. Placera datorskärmens överkant i ögonhöjd. Se till att ljuset i rummet är bra. Använd glasögon om du behöver det. Se till att underarmen kan vila mot skrivbordet, alternativt använd armstöd på båda sidorna av stolen. Om du väljer armstöd, ställ in rätt höjd så att axlarna avlastas. Uppmärksamma hur du håller nacken, varken framåtlutat eller bakåtlutat läge är bra. Arbeta med händer och armar nära kroppen. Undvik också att överbelasta kroppen, genom att göra följande: Använd kortkommandon på datorn när du kan.