Vad gör man på tornedalingarnas dag

En bidragande orsak är givetvis närheten till Finland och de täta kontakterna med befolkningen på andra sidan Torne älv. En särskilt viktig orsak till språkets överlevnad är att det alltid förekommit så kallade tvärgiften , där framför allt kvinnor från Finland flyttat västerut över älven. Tornedalsfinskan eller meänkieli betecknades tidigare främst som en finsk dialekt, men erkändes av Sveriges riksdag som officiellt minoritetsspråk i Sverige. Den samiska som talas i Tornedalen är nordsamiska. Tornedalingens kultur är flerspråkig och mångkulturell, präglad av såväl samiska som svenska och finska influenser.

Tornedalingar språk

De samiska, svenska och finska kulturerna är sammanvävda inom flera olika domäner. Det finns en tornedalsk matkultur, byggnadsstil och tornedalska traditioner däribland seden att bada bastu. Den læstadianska väckelserörelsen som växte fram på talet och som utöver finska har meänkieli som predikospråk har också påverkat den tornedalska kulturen. Den tornedalska mattraditionen bygger mycket på samisk och västfinsk kultur.

Navigeringsmeny

Man äter gärna torkat renkött , så kallat torrkött. Kött och fisk steks och kokas. Tidigare var det vanligt med blodrätter såsom blodkorv pylsy , verimakkara , blodpalt och blodplättar. Kokt färskpotatis med färsk lök och smält smör, dopp i kopp , anses vara en delikatess efter midsommar. Kaffeost kahvijuusto i kaffe eller som efterrätt med hjortron är allmänt förekommande. Tornedalingarna fick uppmärksamhet i media när de språkliga rättigheterna infördes och gruppen blev en erkänd nationell minoritet och genom att framgångsrika författare under senare tid satt Tornedalen på kartan till och med på världskartan. Författarna Bengt Pohjanen , Mona Mörtlund , Mikael Niemi samt åtskilliga andra konstnärer och musiker har skapat föreställningar av de mångkulturella och flerspråkiga tornedalingarna.

Hur många tornedalingar finns det i sverige

Tornedalingar är, liksom övriga etniska grupper i Norden under talet, inte lika intensivt beskrivna som samerna men namnges stundvis som bottningar av Olaus Magnus och förväxlas ibland med kemisamer samer som hade ett nästan finskt språk. Tornedalens äldsta icke-samiska bosättningar är åtminstone från eller talen. Befolkningen har sina främsta rötter i västra och östra Finland, Savolax , Nordfinland och Sverige, men även kulturellt assimilerade samer. Åtskilliga tornedalingar är före detta samer som blivit jordbrukare, men som fortfarande äger renar. Vissa tornedalingar är ägare av jordbruksfastigheter i området för koncessionsrenskötsel och äger så kallade skötesrenar utom i Kalix sameby , det vill säga renar som sköts av renskötande samer. När samerna fick ensamrätt på renskötsel kunde dessa tornedalingar på grund av sin etnicitet inte sköta sina egna renar, utan får betala skötselavgift till samebyn de tillhör. Läst 3 maj Nationella minoriteter.

Den introducerades av föreningens ordförande, författaren Bengt Pohjanen , i samband med att föreningen Meänmaan-Tinkerit bildades och vid en högtidlig ceremoni på bron över Torneälven den 15 juli Flaggan har därefter fått spridning och blivit en symbol för människorna på båda sidor om gränsen. Även tornedalsföreningar i landet har antagit flaggan. Norrbottens läns landsting diskuterade flaggan vid konferens i Haparanda i juni STR-T , svenska tornedalingars riksförbund har vid årsmöte det 26 april anslutit sig till Meänmaaföreningens beslut att flaggdagen skall vara den 15 juli och införas i svenska kalendrar. Flaggans proportioner är samma som för Estlands flagga ; relationen mellan höjd och längd är Färgerna är hämtade från Sveriges och Finlands flaggor. Färgerna i trikoloren representerar också "den klargula solen", "den vintervita nejden" och "den sommarblå himlen" dem "man inte kan dela". Flaggan saknar kors, "ty inga korsfarare vi varit".

Tornedalsflaggans dag infaller den 15 juli. Tornedalens flagga Antagen Tornedalsflaggan meänkieli : Meänmaan flaku ; finska : Meänmaan lippu hissades officiellt för första gången 15 juli på flaggstänger vid de före detta tullstationerna i svenska respektive finländska Övertorneå kommuner. Arkiverad från originalet den 24 april Läst 23 april Sveriges Radio.