Islam fakta

Under bönen vänder man sig i riktning mot Mekka , även när man ber på andra platser än i moskén. I bönerummet finns en bönenisch mihrab som visar riktningen mot Mekka. Bredvid nischen finns en predikstol. Vid fredagsbönen hålls även en predikan. Fredagsbönen är veckans viktigaste möte. Kvinnor och män ber inte tillsammans. I vissa moskéer ber kvinnorna bakom männen, i andra finns en speciell läktare för kvinnor. Män kan leda både kvinnor och män i bön, men kvinnor kan bara leda andra kvinnor i bön. I mer moderna sammanhang kan även kvinnor undervisa både män och kvinnor i islam. I Koranen finns ställen som kan tolkas till nackdel för kvinnor. I det samhälle Muhammed levde var kvinnan underställd mannen. Om kvinnan skulle skilja sig så fick hennes manliga släktingar ta över förmyndarskapet. Så är det fortfarande för många muslimer, men idag tolkas texterna ofta som att Muhammed försökte förbättra kvinnans ställning i sitt eget samhälle, och i hans anda ska man som muslim fortsätta kampen för jämställdhet.

Det har blivit allt vanligare att kvinnor tar plats inom den offentliga muslimska debatten. Från vissa håll är detta välkommet medan andra motarbetar detta. Detta förhållande är inte unikt för islam utan förekommer i olika grad inom alla världsreligionerna. Muslimsk tideräkning skiljer sig från den västerländska. Året börjar den första dagen i den månaden Muhammed begav sig från Mekka till Medina år e. Eftersom den muslimska månaden följer månen är året 11 dagar kortare än i den västerländska kalendern. Det gör att högtiderna infaller vid olika datum i förhållande till den västerländska kalendern. Inom islam finns flera högtider , en del gäller alla muslimer och en del har en mer lokal prägel. Gemensamma för alla muslimer är eid al-fitr och eid al-adha. Eid al-fitr är en högtid som avslutar ramadan och bryter fastan. Vid eid al-fitr äter man extra god mat och klär sig i fina kläder. De som saknar pengar kan få gåvor till mat och kläder av mer bemedlade muslimer.

Festen präglas av en tacksamhet mot Gud. Det är vanligt att barn får pengar eller presenter, man ger också pengar till fattiga. Eid al-adha är en offerfest som firas som ett minne av att Abraham. Enligt muslimsk tradition underkastade sig Abraham Gud så mycket att han var beredd att offra sin son Ismael i kristen och judisk tradition var det istället Isak som Abraham tänkte offra. Gud ville på så vis testa Abrahams lydnad, och när Gud insåg att Abraham till och med var villig att offra sin son, ersatte Gud Ismael med ett djur. Vid eid al-adha offras ett djur. En tredjedel av köttet behåller man själv och lagar festmat av, de andra delarna ges bort till behövande. Alla muslimer ska få fira denna högtid och äta sig mätta. I Koranen framgår att man ska vara anständigt klädd, och det gäller både för män och kvinnor. Som muslim bör man därför inte bära kläder som sitter för tajt. Kvinnor väljer t. Historiska media, Niels C. Nielsen m. Martin's, Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen.

Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, För muslimer är staden Mekka eller Mecka i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en Det islamiska rättssystemet började utformas på och talen. Under århundradena har sharia I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet sharia har män och kvinnor olika rättslig status Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson gymnasielärare i bl. I det här fördjupningsavsnittet 20 min berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

Hur blir man muslim

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr. Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns? Att leva som muslim i vardagen I den här texten kan du läsa kortfattat om moskéns roll i muslimers liv, könsskillnader, matregler och några högtider. Bild: zibik. Flicka i Jordanien som är upptagen med sin mobil. I moskén Moské betyder plats för bön och moskén är muslimernas bönelokal. Matregler inom islam. Kvinnor och män I Koranen finns ställen som kan tolkas till nackdel för kvinnor. Några muslimska högtider under året Muslimsk tideräkning skiljer sig från den västerländska. Uppgifter och frågor Frågor till texten: Ge några exempel på olika verksamheter som brukar äga rum i en moské. Nämn några likheter mellan muslimska och judiska matregler. Hur skiljer sig det muslimska året från det kristna?

Nämn några fakta om: a Eid al-fitr b Eid al-adha. Gyldendal, Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap. Spara som favorit. Dessa kallas hudud och är följande fem: stöld, rån, drickande av alkohol, otrohet och falskt vittnesmål om otrohet. Förutom dessa slår Koranen fast vissa saker om exempelvis äktenskap och arv, men resten lämnas åt samhället att avgöra. Eftersom Koranen innehåller få lagar, är haditherna som utgör sunna viktiga lagkällor. Haditherna presenterar levnadsexempel kopplade till Muhammed och personer som stod honom nära. Sunna och Koranen sammanställdes under tiden efter Muhammeds död Därför innehåller texterna exempel från det samhälle Muhammed levde i och inte alltid sådant dagens muslimer vill och behöver veta om hur man ska leva. Därför har det gjorts tolkningar av Koranen och sunna för att komma fram till fler lagar, bland annat genom analogier , qiyas. Tolkningar genom analogier utgör sharias andra nivå.

Genom dessa tolkningar kan nytt lagmaterial skapas, genom att nya händelser jämförs med dem som redan presenteras för att komma underfund med om detta är tillåtet eller inte.

Islam människosyn

Drickande av alkohol är ett exempel. Det är haram definitivt förbjudet att dricka vin enligt Koranen Hur är det med andra alkoholhaltiga drycker? Är de lika förbjudna? För att ta reda på detta tar man reda på varför det är otillåtet att dricka vin. Denna anledning illa ansågs av de rättslärda vara berusning. Om Gud har förbjudit berusning så har Gud även förbjudit andra ämnen som ger samma effekt. Ibland kan det råda oenigheter om dessa tolkningar. Då träder den tredje nivån in, de rättslärdas konsensus, ijma. Att tolka Koranen och sunna ijtihad är påbjudet för muslimer och därför är det tillåtet med olika tolkningar. När olika tolkningar står mot varandra är det den tolkning som det råder konsensus om som ska vara den gällande. Det som det råder konsensus om är det som Gud vill ska gälla. Detta har debatterats mycket efter Muhammeds död. Vem får vara med och besluta om konsensus? Hur många måste det vara? Det ansågs snart vara de rättslärda, ulama , som får vara med i diskussionerna om konsensus, och att konsensus måste råda i hela den muslimska gemenskapen umma , förslagsvis genom representanter.

Idag råder olika konsensus inom de olika rättsskolorna. Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete, etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och mycket talmud , den judiska lagen. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar, utan på det civila samhället, den muslimska trosgemenskapen. De senaste hundra åren har den islamiska lagen i de flesta muslimska länder påverkats av västvärldens rättsmodell. Detta har medfört en viss modernisering av lagarna som dock inte varit helt enkel eftersom islam och västvärlden har olika utgångslägen i sitt grundläggande synsätt. I de europeiska länderna gäller lagarna till exempel efter territoriella gränser, en lag i Sverige och en annan i Danmark medan många muslimer skulle önska att samma lag gällde alla muslimer oavsett i vilket land de bodde. Samtidigt har islamisk lag en individualistisk syn på rättsväsendet. Samma rättsregler gäller inte för en kvinna som för en man, för en troende muslim som för en jude och så vidare.

I väst är det självklart att alla ska behandlas lika inför lagen oavsett kön eller religiös tillhörighet. Dessa problem har bearbetats på olika sätt i olika länder men generellt sett har en stor del av rättsväsendet sekulariserats och kodifierats. Allra mest inflytande i processen har engelsk och fransk lagstiftning haft eftersom de var de stora kolonialmakterna under talet. I de flesta länderna behandlas numera brottmål i domstolar under inget inflytande av sharia. På samma sätt har ägandemål och ekonomiska transaktioner förlagts till sekulariserade domstolar. Detta gäller majoriteten av världens länder. I kontakten med européer krävde dessa att behandlas enligt västerländsk lag framför sharia. De länder med mindre ekonomiskt utbyte med Europa har tillåtit sharia bibehålla ett större inflytande över dessa lagar. Det lagområde som mest styrs efter sharia idag är familjerätten. Det kan gälla äktenskapsfrågor , skilsmässor , arv eller barnomsorg.

De sharialagar som tillämpas inom vissa rättsområden till exempel familjerätt kan se olika ut från land till land, beroende på vilken eller vilka rättsskolor sharialagarna är baserade på. Det finns alltså inte en shariarätt på familjerättsområdet, utan många olika. Familjerätten är den del av traditionell islamisk lag som enbart gäller i länder med sharia lagar. I några områden har lagen kodifierats men baseras på regler som är uppställda av sharia. De olika rättsskolorna divergerar något inbördes men gemensamt för alla är att man har olika rättigheter respektive skyldigheter beroende på om man är man eller kvinna, gift eller ogift, son eller dotter. Ur ett jämlikt perspektiv kan man reagera på olikheterna mellan könen, samt kvinnor och mäns olika rättigheter och skyldigheter. Mannens och kvinnans roller uppfattas på ett mer stereotypt sätt, som att de kompletterar varandra. Dessa lagar kan vara avancerade och svåra att förstå sig på, speciellt de sunnitiska lagarna.

Det finns två olika slags släktingar som man testamenterar till: släktingar enligt Koranen, fara'id och alla andra, 'asaba. Släktingarna enligt Koranen får alla varsin, enligt Koranen, specificerad del av dödsboet medan de andra släktingarna får vad som blir över. Faderns sida av familjen ärver mer än moderns när det gäller den sistnämnda gruppen. Hur mycket var och en får beror mycket på hur många släktingar som är med och delar. Det kan ofta vara mer fördelaktigt att vara en del av den andra gruppen då dessa delarna inte är förutbestämda. Halvsyskon, far- och morföräldrar och barnbarn kan även de få ärva enligt Koranen vid vissa speciella tillfällen. Koranen innehåller vägledning i fråga om uppdelningen av arvet mellan de rättmätiga arvtagarna och tre verser , 12 och beskriver hur arv skall fördelas. Äktenskap räknas som förtjänstfullt, mandub , men inte en plikt, wajib. Äktenskapet lagfästs av en qadi. Det är ett juridiskt kontrakt mellan två parter, och gäller från och med att parterna skrivit på kontraktet.

Brudparet representeras av en wali , vanligtvis den närmste manliga släktingen, men oftast kan vuxna män själv vara wali. Det är endast inom den hanifitiska rättsskolan som en vuxen kvinna kan vara sin egen wali och gifta sig utan sina släktingars medgivande. I regel får en muslimsk kvinna endast gifta sig med en muslimsk man , medan en muslimsk man kan gifta sig med en kristen, judisk, zoroastrisk eller muslimsk kvinna [ 23 ].

Islams fem pelare

Äktenskapskontraktets innehåll är helt upp till de båda parterna, men det är vanligt att det krävs någon form av hemgift mahr till kvinnan. Det är inte ett brudpris , utan kvinnans egendom. Brudgåvan gav alltså kvinnan en viss ekonomisk frihet, samtidigt som den bevisade mannens förmåga att försörja henne och en familj. Mahr är ofta uppdelat i två delar, dels en hemgift som betalas ut direkt till kvinnan, dels en andel som betalas ut när kvinnan blir änka. Den andra utbetalningen av mahr kan också ses som ett skadestånd i de fall mannen begär skilsmässa talaq. Brudpengens andra del kan betalas ut även om den inte är specificerad i äktenskapskontraktet. Islam rättfärdigar månggifte. En man får enligt sura 4 , vers 3 i Koranen gifta sig med upp till fyra hustrur. Han skall dock begränsa sig till en enda om han tror sig om att inte kunna behandla flera hustrur lika, vilket skulle kunna göra det lättare för honom att undvika partiskhet.

Enligt sharia bör både brud och brudgum samtycka till bröllopet, men samtidigt förväntas det av bruden att hon ska acceptera sin fars val av brudgum. Detta skapar komplikationer speciellt om äktenskapskontrakt görs upp när det blivande brudparet fortfarande är barn. Ingen förväntar sig att ett barn ska kunna uttala sig om en framtida partner men kontraktet är ändå gällande från den dag det upprättas. I sunnimuslimsk tradition är mut'ah den gåva mannen ger kvinnan om han vill skiljas. Mut'ah utbetalas särskilt om äktenskapet inte fullbordats vilket sker genom samlag. I shiitisk rätt avser begreppet mut'ah persiska sighe ett tillfälligt, tidsbegränsat äktenskap. Det kan vara en timme eller under många år. Parterna skriver i vissa fall ett kontrakt, i andra fall räcker det med en muntlig överenskommelse. Kritiker betecknar mut'ah som legaliserad prostitution. Det finns dock en bred variation inom shiaislam om hur mut'ah arabiska "nikah mut'ah bör gå till.

Man försöker skilja på den form som utövas lagligt i Iran och den form som de arabiska shiamuslimerna ofta framför. Skilsmässa räknas som klandervärt, makruh. Äkta makar uppmanas till dialog om osämja uppstår. Skilsmässa är i första hand förbehållet mannen, som genom att tre gånger uttala ordet talaq ungefär "Jag skiljer mig från dig" kan upplösa äktenskapet. De första gångerna är det möjligt att återgå in i äktenskapet igen, men tredje gången blir skilsmässan definitiv och går inte att återkalla, om inte kvinnan gifter sig med en annan man emellan. Shiamuslimer anser att skilsmässan endast äger rum en gång även om mannen säger att han skiljer sig tre gånger vid ett tillfälle. I en del muslimska traditioner är det endast möjligt för kvinnan att kräva skilsmässa om mannen är impotent eller psykiskt sjuk. Enligt andra rättstraditioner kan kvinnan begära hos en qadi domare att äktenskapet upplöses khul mot att hon avsäger sig sina ekonomiska rättigheter.

Antropologen Lawrence Rosen [ 25 ] uppskattar att var tredje muslimsk skilsmässa är en form av khul. Liksom vid äktenskapets ingående är upplösning enligt khul en förhandlingsfråga, men ofta innebär det att kvinnan avsäger sig sin mahr. Alla barn födda inom ett äktenskap betraktas som äkta och det anses vara mannens barn. De är därför en del av mannens släkt, inte kvinnans. Mannen kan även acceptera att ta på sig faderskapet för barn födda utanför äktenskapet. Han kan även avsäga sig faderskapet, li'an. En graviditet kan enligt lagen vara allt mellan sex månader upp till två år. Mannen har fullt ekonomiskt ansvar. Söner blir försörjda fram tills de börjar arbeta och döttrar tills de gifter sig. Kvinnor som skilt sig eller blivit änkor blir försörjda av sin närmaste manliga släkting igen. Om man och hustru skiljer sig har mannen fortfarande ekonomiskt ansvar för barnen upp till en viss ålder ofta sju år för pojkar och nio år för flickor medan hustrun är skyldig att uppfostra barnen under samma tid.

Efter denna ålder flyttar barnen normalt sett till sin far men kan efter överenskommelse mellan båda parter också fortsätta bo kvar hos sin mor fast nu utan ekonomisk hjälp från fadern. Mannen är familjens förmyndare, och det är han som har ansvar för familjens underhåll. Muslimsk rätt skiljer på omvårdnad hadana och vårdnad wilaya. Kvinnan har ansvar för barnens omvårdnad till det att barnen är sju respektive nio år i iransk rätt när pojken är två och flickan sju år. Barnen följer faderns släkt och i samband med skilsmässa tillfaller i normalfallet vårdnaden mannen och hans familj, utom i den malikitiska rättsskolan. Att lämna islam som religion är enligt traditionell sharialag en brottslig gärning som har påföljden dödsstraff. Straffet tillämpas även i modern tid och ett välkänt nutida exempel är då Irans dåvarande högste ledare ayatolla Khomeini i ett utlåtande en fatwa [ 29 ] dödsdömde Salman Rushdie för apostasi, efter att Rushdie skrivit boken "Satansverserna" Många av islams religiösa övningar hamnar under kategorin adab , islamisk etikett.

Detta inkluderar att hälsa andra med As-salamu alaykum "[Guds] frid vare med er" , säga " bismillah " "i Guds namn" innan måltider, samt att använda enbart den högra handen för att äta eller dricka. Begreppet halal förknippas bland annat med reglerna om tillåtna livsmedel. Muslimer har en reglerad livsföring och all mat skall vara halal tillåten. Förbjuden haram mat är bland annat griskött , blod, kadaver och alkoholdrycker. Allt kött måste komma från ett växtätande djur, slaktat i Guds namn med undantag för om man jagat eller fiskat själv. I extrema undantagssituationer, som att man till exempel riskerar att dö av svält, så kan dock annars otillåtna livsmedel räknas som halal. Jihad arabiska الجهاد ǧihād , "strävan" eller "kamp"; ytterst från jahada ǧhd , "att anstränga sig"; "guds högsta strävan" är en religiös plikt för muslimer. Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden mot frestelsen och det förbjudna haram.

Den som utför jihad kallas mujahid plur. Målet med Jihad är att utvidga territorier där islamisk lag råder på bekostnad av icke-islamiska länder. Territoriet där islamiska regler är förhärskande betecknas dar al-Islam översatt "Islamiskt område". Landområden bortom dar al-Islam betecknas dar al-Harb översatt: "krigsområde". Inom modern islamisk debatt används konceptet alltjämt inom "Väst mot islam"-diskussioner. Extremradikala kretsar betraktar Jihad fortsatt som ett medel att utvidga islamiska områden. Med stöd i uttalanden av Muhammed talar många muslimer i dag om två olika typer av jihad: jihad akbar "stora jihad" som är människans kamp mot sina inre onda böjelser och begär samt jihad asghar "lilla jihad" som innebär väpnad kamp eller krig för att utvidga islams områden. Islams historia har skrivits av muslimer som hade som syfte att skriva en religiös historia som legitimerade islams trosprinciper och herravälde över andra kulturer.

Det är först i modern tid som en historisk-kritisk forskning om islams utbredning och historia har uppkommit. Enligt den islamiska läran blev Muhammed omkring år förvissad i en uppenbarelse av ärkeängeln Gabriel om att bli profet. Muhammed förde först fram sitt budskap för sin egen stam, quraysh. Enligt Muhammed borde folket erkänna Gud som sin skapare, som ska dyrkas ensam och som man ska överlåta sig till. Polyteismen med dess religiösa pluralism kritiserades hårt. Han varnade för Yttersta dagen när människorna ska stå till svars inför Gud och antingen hamna i helvetet eller paradiset. Muhammed mötte hårt motstånd i det polyteistiska Mecka, och år flydde han med sina anhängare till Medina , som på den tiden kallades Yathrib. Denna händelse kallas hijra , "emigrationen", och är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen. De olika stammarna i Yathrib var i strid med varandra, och eftersom Muhammed inte tillhörde någon av stammarna fick han bli skiljedomare och ledare.

Dessutom var han i konflikt med sin egen stam, quraysh , och kunde därför inte betraktas som agent för de styrande i Mecka. Under striderna mot Mecka fick Muhammed inflytande över de omgivande arabstammarna. Judarna i Yathrib accepterade inte Muhammed som profet, och det ledde till att islam mer och mer kom att betraktas som en egen religion. Relationen med judarna förvärrades över tid och nådde sin kulmen då quraysh, tillsammans med andra arabiska stammar, planerade att utplåna muslimerna. Muslimerna ingick förbund med judarna att de gemensamt skulle försvara Medina, men många judar bröt avtalet och slöt sig till polyteisterna. De stridande judiska männen som vänt sig emot muslimerna fördrevs då eller avrättades. Till slut segrade muslimerna, och kunde inta Mecka nästan utan blodspillan och ta kontrollen över helgedomen Kaba som, med undantag för en ikon på insidan av Kaba föreställande Jesus och Jungfru Maria som Muhammed personligen skyddade och som sades ha målats av Abraham [ 33 ] , rensades från avgudabilder från de tidigare kulterna.

Före sin död kunde Muhammed uppleva att hans välde sträckte sig till Arabiens avlägsnaste trakter. De var krigströtta efter fyra seklers militära konflikter gav inget effektivt motstånd mot den arabiska utbredningen. När Muhammed dog år utan söner erkändes hans svärfar Abu Bakr som "Guds sändebuds ställföreträdare" och Muhammeds efterträdare även i politiskt avseende. Kalif var den titel som den andlige och världslige ledaren för sunnitisk islam fick. Det fanns dock de som ansåg att profetens budskap kunde tolkas endast av särskilda förkunnare, imamerna, som inte skulle väljas av muslimerna. Istället borde ledarskapet gå i arv inom profetens familj, och Muhammed borde ha efterträtts omedelbart efter sin död av svärsonen Ali ibn Abi Talib som imam. Alis fraktion kallas shiat Ali eller enbart shia. Sunni-muslimerna ansåg att imamerna varken hade någon speciell kontakt med gud eller tillgång till hemlig kunskap. Man ansåg att alla muslimer är jämlika i tron till Gud och att man behöver vara en profet för att ha speciella kontakter eller uppenbarelser.

Men Muhammed var den sista profeten utsänd av Gud från Abrahams ättlingar. Shiiterna anser också att den sista imamen kalifen försvann på ett mystiskt sätt för ca år sedan och att denne kommer att visa sig vid tidens slut som shias ledare. Detta kan jämföras med att man inom judendomen väntar på att en Messias ska komma likaväl som man inom kristendomen väntar på hans återuppståndelse. Den splittring som uppstod mellan sunniter och shiiter då Abu Bakr valdes till islams förste kalif är fortfarande bestående. Islams tidiga historia är en historia av inbördes konflikter och angreppskrig mot dåtidens stora civilisationer, Bysantiska riket och det sassanidiska Iran. Redan år dog Abu Bakr, och ny kalif blev Umar ibn al-Khattab , en av Muhammeds tidiga följeslagare. Under hans tid som kalif — skedde den första stora utvidgningen av det nya väldet. Det är också Umar som anses ha skapat den nya statens grundläggande administration och organisation.

Under Umar inleddes invasionen av Iran och Bysans som var kraftigt försvagade av krig och inbördes stridigheter. I persiska riket inleddes förföljelser av anhängare av den inhemska religionen zoroastrism , och eldtempel förstördes eller omvandlades till moskéer. Enligt historikern Muhammad ibn Jarir at-Tabari , skrev befälhavaren Sa'd ibn Abi Waqqas till kalifen Umar ibn al-Khattab och frågade vad han skulle göra med boksamlingarna i palatsen i den sassanidiska huvudstaden. Umar skrev tillbaka:. På så sätt gick en stor del av perserrikets bokskatter förlorade för eftervärlden. Umar mördades år av en perser vid namn Piruz Nahavandi och efterträddes av Uthman — , en annan av Muhammeds tidigare efterföljare. I och med att Uthman tog över återgick makten till den gamla aristokratin i Mecka. Uthman var medlem i den umayyadiska familjen , en av de ledande i det gamla Mecka. Han anklagades för nepotism av bland annat Muhammeds kusin Ali , och när Uthman föll offer för ett attentat utsågs Ali till ny kalif.

Efter ett uppror flyttade Ali till Kufa i Irak. Uthmans släkting Muawiya I var guvernör i Damaskus. Som ledare för den umayyadiska familjen krävde han hämnd för mordet på Uthman. Det blev krig mellan Muawiya och Ali, med slaget vid Siffin år Ali gick med på att lösa tvisten med skiljedom men det gick honom emot och en del av hans anhängare lämnade honom och vände sig emot honom kharijiterna. Han återvände till Kufa där han mördades av en kharijit år Alis död innebar att Muawiyas maktställning stod fast. Den shiitiska gruppens imam , Alis son Hasan , accepterade att dra sig tillbaka, och levde resten av sitt liv i Medina. Nu blev Damaskus rikets huvudstad, och den umayyadiska familjen innehade kalifatet i närmare ett århundrade. Expansionen fortsatte och statens administration fick fasta former. Anhängare av de religioner som uttryckligen tilläts i Koranen kristendomen och judendomen behöll sina religioner och hade ett visst självstyre.

Dessa betalade en särskild skatt, jizya , till kalifen, vilket ledde till ett utbrett missnöje bland den icke-arabiska majoriteten i Mellanöstern. Den begränsade religionsfriheten omfattade inte anhängare av iranska religioner zoroastrism , manikeism , mazdakism som förföljdes. Arabiska blev officiellt språk i kalifatets administration och de erövrade folken påtvingades det nya språket. När Muawiyas dog år tog hans son Yazīd över. Nästan samtidigt dog Hasan och hans efterträdare som shiitisk ledare blev hans yngre bror och alltså Alis och Fatimas yngre son Husayn. Husayn ville att shiiterna skulle få tillbaka makten så han begav sig till Irak , där han väntade sig få stöd i Kufa. Det visade sig att han hade fel. Han och hans anhängare omringades av provinsguvernörens soldater vid orten Karbalā Karbala , och de flesta av dem dog "de 72 martyrerna". Detta ägde rum den tionde i månaden muharram den första månaden i hidjra -året. Dagen kallas ashura och är en stor sorgehögtid inom shiitisk islam.

Husayns uppror slogs alltså ner. Muhammed hade genom Guds uppenbarelser påbjudit krig mot de otrogna för att utbreda islams styre [ 37 ] [ 38 ] och under umayyadisk tid fortsatte riket att utvidgas. Hela Nordafrika erövrades, och år gick man över sundet till Iberiska halvön , men expansionen norrut stoppades i slaget vid Tours. I öster gick man in i Centralasien och Indien. Kritikerna menade att riket hade blivit ett kungadöme mulk , vilket var främmande för islam, och att icke-araber diskriminerades. Det blev väpnat uppror, främst från shiitisk sida. Makten hamnade nu hos abbasiderna , ättlingar till profetens farbror Abbas. Maktskiftet var klart år , och den umayyadiska familjen utplånades, förutom en av prinsarna som blev stamfader till umayyaderna i Spanien där ett nytt kalifat grundades. I Spanien tappade kalifatet mark genom århundradena på grund av reconquistan , den kristna återerövringen norrifrån. Det sista muslimska fästet i Spanien föll år samma år som Christofer Columbus ankom till Amerika.

Islamisk filosofi , framför allt Averroës Ibn Rushd texter kom att spela en stor roll för Europa ända in på - och talet. På matematiska områden kan fortfarande inflytande från den muslimska världen ses tydligt då man använder arabiska siffror och decimalkommat och räknar med algebra. Den persiske läkaren Avicennas verk användes som läromedel i medicin i Europa fram till talet.

Navigeringsmeny

Under talet kunde man se många nya islamiska religionsspridare och väckelsepredikanter som olika försök att formulera alternativa samhällslösningar på kolonialismen och den postkoloniala situationen. Grupper som det Muslimska Brödraskapet i Egypten och Jamaat-e Islami i Pakistan förespråkade ett fundamentalistiskt alternativ till sekulära politiska ideologier. Dessa så kallade islamister vänder sig ofta mot de traditionellt skriftlärda och kombinerar istället ett modernt västerländskt politiskt tankegods med en puritansk syn på religionen som ett sätt att försöka utmana västvärldens kulturella och ekonomiska dominans över den muslimska världen. De eftersträvar en exklusivistisk politisk-ideologisk tolkning av islam som en omfattande lösning på alla allmänna och privata frågor av betydelse. I länder som Iran och Afghanistan ersattes sekulära regimer med islamistiska ställningar medan transnationella extremistgrupper som Usama bin Ladins al-Qaeda engagerade sig inom terrorism.

Islamismen har under talets sista decennier varit mycket framgångsrik i att i den offentliga diskursen likställa den fundamentalistiska synen på religionen, med "islam" som sådant. Utöver dessa finns det några som också kan räknas till sunni, utan att vara någon huvudsaklig inriktning:. Sunnimuslimerna avvisade mutaziliternas läror, men shiamuslimerna var mer välvilligt inställda till dessa. Det är dock svårt att tydligt placera dem i den ena eller andra traditionen. Det finns ett antal religiösa rörelser, som har sina rötter helt eller delvis i islam, men vars ställning som skolbildningar inom islam är omdebatterad, antingen bland utomstående, bland utövare eller bådadera. För fullständighetens skull nämns de här:. Den muslimska populationen i världen uppskattas vara i storleksordningen 1—1,8 miljarder. Omkring 90 procent av dessa är sunni och cirka 10 procent är shia. I cirka 30—40 länder är majoriteten av befolkningen muslimer. I Indonesien , Indien , Pakistan och Bangladesh är mer än miljoner av invånarna muslimer.

Islam är den näst största religionen i världen, efter kristendomen. Islam, liksom de flesta andra världsreligioner och österländska läror såsom daoismen , utgår från att det finns en tydlig skillnad mellan kvinnans och mannens uppgifter i samhället. I det traditionella muslimska samhället är ansvaret för skötseln av hemmet och barnen kvinnans uppgift, medan mannen är skyldig att ordna med ekonomisk försörjning. Dessa familjens inre respektive yttre angelägenheter anses komplettera varandra, och behöver med andra ord inte nödvändigtvis innebära en ojämlikhet om det är vad båda parter vill. I Koranen betonas starkt att islam är jämviktens och den balanserade medelvägens religion [ 44 ] , samtidigt regleras mannens och kvinnans olika roller som skiljer sig åt vid skilsmässa, arv och rollen i hemmet. Inom islam betraktas den mänskliga sexualiteten som en gudomlig gåva och som symbol för paradisets fullkomlighet, snarare än syndfull [ 45 ] och detta bekräftas genom den äktenskapliga förbindelsen mellan man och kvinna som under normala omständigheter kan sätta nytt liv till världen :.

Se också bland annat: 4 ; 34; ; ; , samt 33 där likheten inför Gud inskärps:. En moské arabiska: مسجد, masjid är en muslimsk helgedom avsedd för bön , predikan och undervisning. Troende muslimer antas be i moské minst en gång i veckan, på fredagen. Bönen leds av en imam. I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet ofta mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns ofta bibliotek och bespisning, samt i större moskéer ibland även härbärge , sjukhus och teologisk skola madrassa. Den muslimska kalendern är en månkalender. Tideräkningen börjar med den dag 16 juli då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina. Det arabiska ordet för flykt är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H efter årtalet, men även AH latin anno hegirae , det vill säga år efter hijra. Islam är Sveriges och världens näst största religion efter kristendomen.

I Sverige finns sex islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och som beräknades organisera medlemmar. Den islamiska konsten förenar på många sätt miljoner människor från vitt skilda kulturer över hela världen. Motiv och stildrag återkommer överallt och korsar gränser, epoker och discipliner. Den rika kultur som skapats i medelhavsområdet och i Främre Orienten av greker , romare , sassanider , kristna och judar gav förutsättningarna för den islamiska konsten. Den islamiska världen blev arvtagare till dessa kulturer när araberna på -talet spred den nya läran längs Medelhavets södra och östra kuster och österut in i Asien. Främre Orienten fick då också ökade kontakter med områden i Centralasien och ända bort i Kina genom karavanhandeln utmed Sidenvägen. Förbudet att avbilda djur och människor, anikonism , syftar till att motverka avgudadyrkan och har funnits hos många grenar av islam.

Däremot har arkitektur, dekorationer och kalligrafi blivit vitala uttryck för konsten. Moskéer och minareter har oftast en typisk byggnadsstil. Mycket av mönstret och dekorationerna i traditionell islamisk konst återfinns i orientaliska mattor. Den islamiska konstens karaktär och formspråk utvecklades genom påverkan av islams världsuppfattning , där bilden av en gud i mänsklig gestalt ersattes av ett abstrakt gudsbegrepp. Detta symboliserades främst av Guds heliga ord nedtecknat med arabisk skrift i Koranen. Den världsliga och andliga tillvaron kunde också återspeglas i abstrakta mönster, ornamentik och geometriska stjärnformer som symboler för en guds skapelse. Det var främst ornamentiken, som i västerlandet fick namnet arabesk , samt kalligrafin som gav den islamiska konsten dess karakteristiska uttryck. Koranen har inget förbud mot avbildning av människan men förbjuder avbildandet av avgudabilder. I islamiska traditioner är det generellt inte lämpligt att avbilda människor och djur.

Bildförbud förekommer inom de skilda delarna av den islamska världen och tillämpas mycket olika. Det anses att människan är Guds avbild och får därmed inte återges inom konsten, eftersom konsten enbart bristfälligt lyckas återspegla guds skapelse. Vidare menar man att ingen avgudabild får finnas mellan människan och Guds osynliga närvaro. Illustrationerna, miniatyrerna, i de islamiska handskrifterna är dock ett undantag beträffande bildförbudet och betraktas som en del av själva texten. Miniatyrerna var ofta tvådimensionella och starkt stiliserade för att undvika förväxling med hedniska kultbilder. När profeten Muhammed avbildades täcktes hans ansikte då ofta av en vit duk för att inte bryta mot bildförbudet. Den islamiska arkitekturen har av tradition, liksom den islamiska konsten i allmänhet, varit orienterad mot det abstrakta och geometriska. Den bygger i huvudsak vidare på persiska och grekiska traditioner. Den islamiska kulturtraditionen har en kontinuerlig historia på omkring nästan år och en geografisk spridning från Spanien till Indonesien , från centrala Afrika till södra Ryssland.

Den rymmer således ett stort antal socialt, kulturellt, politiskt och även religiöst mycket heterogena traditioner, epoker och kulturer som, på olika sätt och i varierande grad, påverkats av den gemensamma muslimska kulturtraditionen. Denna diversifiering i den islamiska arkitekturen visar sig dock främst geografiskt och kronologiskt. Gemensamt med konsten har arkitekturen, förutom det nonfigurativa, flera grunddrag i form av symmetri , yttäckande geometriska mönster, arabesker, kalligrafiska ornament och klara färger. Arkitektoniska drag som återkommer över hela den islamiska världen är den riktningslösa hypostylen , gården med sina fontäner och omgivande välvda nischer, iwan , den av minareter omgivna kupolen och, inte minst, den rikt dekorerade nischen i moskén, mihrab , som anger böneriktningen mot Mecka qibla. Det unika med islam, till skillnad från de andra abrahamitiska religionerna, är att någon officiell motsättning mellan tro och vetande aldrig har existerat förrän nu, i modern tid.

I detta tog man stöd i profeten Muhammeds uttalanden: "Sök kunskap från vaggan till graven" samt "Sök kunskap även om det är i Kina". Muslimska astronomer kom att förvalta arvet från den antika grekiska vetenskapen och under sen medeltid återbörda denna glömda kunskap till Europa. Den muslimska filosofiska traditionen är idag väldigt stark trots västs dominerande ställning. Under medeltiden verkade de två kanske mest betydande muslimska filosoferna, Avicenna och Averroës Ibn Rushd. Att samtidigt vara filosof och muslim är kontroversiellt för somliga, vilka hävdar att islam är en "uppenbar" religion. Enligt andra behöver ingen konflikt mellan filosofi och islam uppstå. Under —talen lade muslimska filosofer grunden för en vetenskaplig logik med tillhörande funderingar. Under tidig islamisk tid var profeten Muhammed den enda auktoriteten, och tänkandet baserar sig på sunna. Från cirka år delades den muslimska filosofin i två grenar, kalam och falasafa.

Inom kalam intresserade man sig för ijtihad , en metod att granska islamisk lag med grund i Koranen och sunna. Diskussioner uppstod bland annat om den fria viljan. En viktig riktning inom kalam var mutakallamin , med idéer som ligger mellan det ortodoxt muslimska och icke-muslimska. Falasafa påverkades av andra kulturer, främst grekisk filosofi , och gjorde en stor insats genom att förmedla asiatisk litteratur till Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin. Efter det politiska skiftet från islam till kristendomen i Europa, närmare bestämt i Spanien och Portugal , avtog den muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' och 'öst' bröts på många punkter — även det tankemässiga utbytet smalnade. Förmodernistiska idéer levde under den här tiden starkt i Iran och Indien ; logiken var ett ofta diskuterat och populärt ämne. Post-klassisk islamisk filosofi är ofta indelad i två huvudkategorier, shia och sunni. Det finns samtida tänkare och filosofer som inte är ense om denna indelning.

Man kan dela in filosoferna i sådana som talade om shia-tron och sådana som inte gjorde det. Enligt islamiska doktriner är den islamiskt monoteistiska läran från begynnelsen mänsklighetens ursprungliga religion, utövad av alla profeter som i omgångar har sänts ned av Gud till olika samhällen, ända sedan Adam. Ur denna synvinkel är Abraham och Mose, Jesus samt alla hebreiska profeter också profeter inom islam. Inom islam hävdar man att alla profeters ursprungliga läror bl. Även föreskrifterna och texterna ur Torah och Evangelierna Injil motsäger Koranen, de ska med tiden ha förvanskats enligt muslimer. Enligt denna tolkning föds alla barn som muslimer fitra , men beroende på föräldrarnas livsåskådning och uppfostran bestäms även barnets tro utifrån detta. Koranen ses av muslimer som en bekräftelse av det som förkunnats av alla föregående profeter för världens alla folk. Islamkritik förekommer från olika synpunkter. Vissa liberala författare uttrycker kritik mot islamismens och många muslimska ledares konservativa hållning vad gäller multikulturalism , demokrati och mänskliga rättigheter , ojämställd behandling av kvinnor enligt Koranen och shariahlagarna, kvinnlig könsstympning enligt gamla traditioner i muslimska länder, samt försvårande av integration av muslimska invandrare i västerländska länder.

Islam Minaret. Huvudartiklar: Allah och Tawhīd. Huvudartikel: Koranen. Huvudartikel: Ängel. Huvudartikel: Muhammed. Huvudartikel: Qiyamah. Huvudartiklar: Qadr , Predestinationsläran och Adalah. Huvudartikel: Islams fem pelare. Huvudartiklar: Sharia och Fiqh.