Swb-häst

Allt eftersom aveln utvecklades och hästen fick större plats i samhället utvecklades fler raser. Den spanska hästen från Iberiska halvön var ett exempel på en häst som var populär över hela världen och som skulle komma att få det näst viktigaste inflytandet på dagens hästar, näst efter araben. Efter att Christopher Columbus och andra erövrare koloniserade Amerika under slutet av talet skeppades många av dessa spanska hästar över till den nya kontinenten. Där utgjorde de tillsammans med en del araber och Berberhästar så småningom grunden för alla dagens hästraser från Syd- och Nordamerika. Genom koloniseringen av Amerika och tillväxten av jordbruk på den nya kontinenten ökade efterfrågan av tyngre arbetshästar. Även om hästen använts något inom jordbruken var det inte förrän under talets slut som man ersatte oxarna med hästar. Aveln av kallblodshästar blev blomstrande för uppfödarna. De flesta kallblodsraser härstammade från den primitiva skogshästen och utvecklades i Europa , då främst i Storbritannien och Frankrike , men även i andra länder som Ryssland och på Balkanhalvön.

I Storbritannien har det funnits ponnyer ända sedan kelterna förde in de första hästarna på ön.

Svenskt varmblod

De brittiska ponnyraserna har alltid varit populära både som arbetsdjur, riddjur och dragdjur. Men under talet började de brittiska uppfödarna att avla fram en ny hästras som skulle bli den tredje mest inflytelserika rasen inom hästavel. Med hjälp av importerade araber och inhemska brittiska ponnyraser korsade man så småningom fram världens snabbaste hästras, det engelska fullblodet. Utvecklingen av fullblodet ledde till ett ökat intresse för galoppsporten , även om kapplöpningar med häst hade existerat sedan hästens domesticering. Det engelska fullblodet gav helt nya möjligheter inom aveln av sportigare hästar och framförallt körhästar. Under talet hade de hästdragna fordonen sin stora guldålder och körhästar utvecklades både i Europa och i Nordamerika. Det engelska fullblodet Messenger blev bland annat stamfader till den berömda Norfolktravaren , som senare influerade nästan alla körhästar som Cleveland Bay och hackneyhästen , samt även travhästar som den amerikanska och den ryska travaren.

Under Andra världskriget började både jordbruket och samhället att mekaniseras och många hästraser som förut använts som arbetshästar, stridshästar och körhästar blev överflödiga.

Varför är vissa hästraser dyra?

Det ökade intresset för hästsport ledde även till att många uppfödare helt och hållet gick över till avel av sportigare varmblodshästar. En del lite lättare kallblodshästar och tyngre ridhästar korsades med fullblodshästar för att få fram snabba och uthålliga hästar, lämpade för ridsport. Kallblodshästarna började då att minska drastiskt i antal. Flera raser dog ut och många blev utrotningshotade. Idag har många av de utrotningshotade raserna fått skydd genom avelsföreningar eller olika statliga avelsprogram. De tyngre arbetshästarna har fått nytt liv genom att man selektivt avlat dem lite mindre och lite lättare vilket gjort dem passande som tyngre ridhästar eller för att dra vagnar. Än idag dyker nya hästraser upp konstant och hästuppfödning har blivit en lönande industri för många. Många hästraser idag avlas fortfarande efter ett specifikt ändamål, men också efter ett karaktäriserande utseende, som t. De har väldigt strikt standard och är lätta att skilja från andra raser.

De flesta hästraser har dock en standard som ska gälla för att hästen ska kunna registreras inom en viss ras. En del andra raser kan variera väldigt mycket i utseende på grund av att de avlas enbart på några få egenskaper som t. En ras som ännu inte är helt färdigutvecklad eller som håller på att återuppbyggas efter att nästan varit utrotad kan också variera mycket i utseende. Vanliga exempel är den svenska ridponnyn eller olika sorters sporthästar som den brittiska eller irländska sporthästen som främst avlas för sina atletiska förmågor. Vissa raser avlas främst på färg t. Det finns även typer som kan registreras i en avelsförening enbart på grund av sin färg som till exempel de amerikanska Palominohästen och pintohästen. Dessa kan vara av en rad olika redan existerande hästraser men kan registreras om de håller en viss standard och har den färg som palominon eller pintohästen ska ha. De flesta raser som existerar idag har avlats fram av människan, oftast genom korsningar av andra raser.

Många äldre raser har även förändrats genom åren när efterfrågan på olika sorters hästar har ändrats. Naturliga hästraser är hästar som genom naturligt urval har utvecklats för att kunna överleva i sina respektive miljöer. De flesta naturliga hästraser är vildhästar eller förvildade hästar. Dessa utvecklar andra förmågor eller egenskaper som är viktigare för att kunna överleva i ett vilt tillstånd. Ett exempel är den baskiska pottokponnyn som får tjockare morrhår på överläpparna för att kunna leta föda på vintern. Idag har tyvärr många av de naturliga raserna utavlats med andra raser för att antingen förbättra dem eller för att göra dem mer lämpliga som riddjur eller packdjur. Några exempel på naturliga raser är den amerikanska mustangen och den mongoliska vildhästen Przewalski. År skrev den då världsledande hippologen Daphne Machin-Goodall en bok kallad Horses of the world.

Fullblod

Hon skrev om den klassiska definitionen "ras" som satts av amerikanska experter och som löd "ett antal djur som besitter vissa gemensamma och väl definierade särdrag som skiljer dem från andra inom arten, och vilka är så beskaffade att de alltid överför dessa särdrag till sin avkomma". Hon skrev tillägget "och vars särdrag har överförts i minst tio generationer". Begreppet hästras är även en ganska ny företeelse. När man väl började bemästra avel av hästar i världen så avlades hästen inte för att likna andra utan på egenskaper.

Oldenburgare

Under medeltiden fanns flera olika hästar bland annat palfreyhästen som var en lättare ridhäst för fritidsbruk och destrierhästen som var en välkänd, stark stridshäst. Hästar fick oftare namn efter platsen där de avlades eller efter uppfödaren. Det finns idag ett oräkneligt antal hästraser och fler dyker upp hela tiden. Framförallt i USA avlar man gärna fram nya raser. För att rasen ska erkännas måste de godkännas av ländernas jordbruksverk. Dock kan många av dessa egentligen inte kallas ras om man ska lyssna på Daphne Machin-Goodall, eftersom de ännu inte existerat i tio generationer. Hästar kan delas in i olika kategorier och framförallt blodstyper. Det svenska halvblodet ligger på plats nr 9. Se mer statistik här. Den har sitt ursprung på Gotland där den har funnits i flera tusen år. I dag finns det cirka Gotlandsruss i Sverige. Den mest kända flocken finns på Lojsta hed på Gotland, där ett femtiotal russ strövar fritt på ett stort område.

Vad äter gotlandsruss? FÖDA: Äter helst gräs. FOT: Kallas hov. Hoven är egentligen en stor tånagel. Engelskt fullblod Ursprung England Egenskaper Typ Fullblodshäst Mankhöjd — cm cm Färg fux, brun, skimmel, svart, 3 more rows Hur många gotlandsruss finns det i Sverige? Hur kom islandshästen till Island? De två första nybyggarna som flyttade till Island var de norska hövdingarna Ingolfur Arnarson och Leifur eller Hjörleif Hrodmarsson som flyttade till ön någon gång mellan år och DjurWiki Blog. Vad är hopphästar för ras? Läs mer Hur många gotlandsruss finns det i Sverige?