Rostfritt stål innehåll

Det låga korrosionsmotståndet gör att exempelvis kvalitetsknivar ofta rostar om de diskas i diskmaskin. Stålet kan inte svetsas eller deformeras plastiskt utan att förlora sin härdning och används därför inte som konstruktionsstål. De har god korrosionsbeständighet och hög mekanisk hållfasthet och lämpar sig i miljöer med höga kloridhalter, t. Detta stål är ett starkare material än de austenitiska stålen och det har även en god svetsbarhet samt god formbarhet så det lämpar sig mycket bra i konstruktioner. Duplexa stål är magnetiska och ej härdbara. De är magnetiska och härdbara.

Rostfritt stål beteckning

Stålet har god svetsbarhet och används bland annat i turbiner och propellrar. Stål kan legeras med många olika ämnen som ger stålet olika egenskaper. Nedan beskrivs de vanligaste. Kol finns i olika utsträckning i alla stålsorter och stabiliserar austenitfasen. I kolstål ökar kolet hårdheten. Kromet i rostfria stål reagerar mycket mer med kol och bildar kromkarbider oftast Cr 23 C 6 i rostfria stål som sänker korrosionsmotståndet varför kolhalten oftast hålls minimal. Kromhalten är avgörande för att den passiva kromoxidhinnan ska kunna byggas upp. Krom är en ferritstabiliserare. Kromet i rostfria stål reagerar mer med kol och kväve än kolstål utan krom. Nickel är en relativt kraftigt austenitstabiliserare. En austenitisk struktur leder till en bättre formbarhet och svetsbarhet. Nicklet reducerar också korrosionshastigheten. Mangan är också austenitstabiliserare och har använts av ekonomiska skäl eller i bristsituationer, men stålen får inte lika goda korrosionsegenskaper.

Molybden används för att öka korrosionsmotståndet mot allmän korrosion och lokal korrosion, såsom gropfrätning och spaltkorrosion. Molybden stabiliserar ferrit vilket gör att en högre nickelhalt krävs för att garantera en austenitisk struktur. Kväve höjer korrosionsmotståndet mot lokal korrosion som exempelvis gropfrätning och spaltkorrosion. Kvävet höjer hållfastheten på rostfria stål men sänker segheten.

Rostfritt stål pris

Även s. Rostfria stål kan angripas på många sätt såsom allmän korrosion , bimetallkorrosion , interkristallin korrosion , gropfrätning , spaltkorrosion , spänningskorrosion och korrosionsutmattning. Vissa rostfria stål klarar av miljöer med saltvatten bättre tack vare en tillsats av lite molybden. Gropfrätning även kallat pitting är ett lokalt korrosionsangrepp som sker i närvaro av oxidationsmedel med exempelvis klorider såsom saltvatten. Gropfrätning innebär att passivfilmen brister i en punkt varvid den angripna ytan blir anod och det omgivande stålet katod. Det innebär att oxidationen sker i punkten, d.

Syrafast rostfritt stål 316

Korrosionen görs möjlig dels genom komplexbildning mellan metalljoner och kloridjoner, dels genom att hydrolysen är sur vilket sänker pH i gropen. Om man svetsar ett austenitiskt stål med hög kolhalt är det en stor risk att kromkarbider utskiljs i korngränserna. Fenomenet kallas sensibilisering och resulterar i att kromhalten blir lägre i korngränserna där karbiderna bildats än i kornen. Det innebär att korrosionshärdigheten minskar markant i korngränserna, vilket kan resultera i interkristallin korrosion. Titan och niob bildar karbider med kolet innan det bildat karbider med krom. I Sverige sköts standarder för stållegeringar, halter av legeringsämnen, benämningar med mera av Svenska institutet för standarder SIS , som i sin tur är medlem i världsstandardorganisationen ISO och den europeiska standardorganisationen CEN. Två olika benämningar finns för legeringsvarianterna, nämligen stålnamn och stålnummer. Det finns många olika andra standarder i olika länder men dessa är vanligast i Sverige.

Nedan finns en lista över relativt vanliga rostfria legeringar. Stockholm: Korrosionsinstitutet. ISBN X. Arkiverad från originalet den 4 augusti Läst 6 april Karlebo materiallära Liber AB. Stål kan även härdas , för att öka hårdhet och slitstyrka i ytskiktet. Det finns många olika principer för härdning. Några exempel är [ 10 ] :. För att göra stål rostfritt tillsätts krom som ger det ett skyddande oxidskikt i luft. Kolatomer i stål rubbar dock inte bara järnatomernas kristallstruktur, utan även oxidskiktets.

Navigeringsmeny

Därför behöver man i krävande tillämpningar ha stålsorter med så lite kol som möjligt. Kolfritt stål tillverkas genom att man vakuumbehandlar smält stål. För att komma under den nivån kan man tillsätta titan som binder starkt till kol och på så sätt hindrar kolatomer från att inkluderas i järnatomernas kristallstruktur [ 12 ]. Kväveatomer interagerar med järnatomer på ett sätt som liknar kolatomer utan att störa kromets oxidskikt. I och med att kväve finns i atmosfären hamnar en viss mängd i stålet vid traditionell ståltillverkning, men för att tillföra tillräckligt mycket kväve för att ersätta kolets funktion i stål måste kväve tillföras under högt tryck [ 13 ]. Ett exempel på kvävestål är AL-6XN som är okänsligt för kloridjoner och som därför kan användas i avsaltningsanläggningar [ 14 ]. Det finns flera olika typer av stål och flera sätt att dela in de olika typerna. En vanlig indelning bygger på halten av legeringsämnen: [ 15 ].

En annan indelning är efter produktionsvolym och pris: [ 15 ]. Järn är den näst vanligaste metallen och det fjärde vanligaste grundämnet och utgör omkring 6 procent av jordskorpan. Järnoxid är ett mjukt material med få användningsområden. Järn utvinns från malmen genom att man tar bort syre genom att kombinera det med en kemisk partner som till exempel kol. Denna process, som kallas reduktion tar först bort syret ur malmen som därefter smälts för att sedan gjutas till användbara former. Smältning , utfördes först på metaller med lägre smältpunkt. Koppar smälter strax över °C, en temperatur som kan uppnås med metoder som använts i åtminstone år, sedan neolitikum. Järn smälter vid °C, vilket är betydligt svårare att uppnå. Eftersom oxideringstakten ökar snabbt vid temperaturer över °C är det viktigt att smältningen sker i en ganska syrefattig omgivning. I motsats till koppar och tenn så löser kol sig bra i flytande järn, så att smältning resulterar i en legering som innehåller för mycket kol för att kallas stål.

I de äldsta järnframställningsugnarna var dock detta inget problem, järnet blev helt enkelt inte tillräckligt lättflytande för att ta upp kol - istället var en för låg kolhalt ett problem då järnet blev för mjukt. När man senare började höja temperaturen i järnframställningsugnarna ansågs det gjutjärn och senare tackjärn man fick fram helt obrukbart, innan man lärde sig använda även gjutjärnet, och även minska kolhalten i järnet genom tysksmide. När kolstål rostar bildas en oxidfilm som i vissa fall kan vara passiv. Temperatur inverkar även på korrosion. Som exempel kan nämnas att om temperaturen är 7 °C över utomhustemperaturen korroderar ej kolstål. Stål förekommer i en mängd olika typer med noga kontrollerad sammansättning. Några huvudgrupper av stål är:. Tillverkning av stål i ljusbågsugn Stål latinskt namn: chalybs eller aciarium är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn. Fördjupning: Järn- och stålproduktion.

Se även: Stålproduktion. Liber AB. Sandvik Coromant. Läst 17 september Läst 4 juli Arkiverad 23 april hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 februari Läst 6 maj Materials Science and Engineering. Karlebo - Materiallära. Total Materia. Advanced Materials Research sid. ISSN Läst 21 november Rolled Alloys, Inc. Arkiverad från originalet den 21 november